Praktisk marknadsföring
Lektion 3

Från torget till mobilen

Kap 01: Marknadsföring – vad det är och hur den har utvecklats70 min + exit ticket

Lärandemål

  • Beskriva i rätt ordning hur marknadsföringen har utvecklats, från det personliga mötet på handelsplatsen till mobilen.
  • Förklara vad som drev fram varje förändring.
  • Resonera om vad av handelsplatsens möte som finns kvar i handeln i dag.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Marknadsföring är ingen ny uppfinning. Så länge människor har handlat med varandra har någon behövt fånga köparens uppmärksamhet. Ni delar upp hundra år mellan er, blir experter på var sin del och undervisar varandra. Sedan tar vi ett fall: en handel som gått från disk till självbetjäning till webbutik. Frågorna blir svårare för varje runda. Innan vi slutar samlar vi ihop vad som drev fram varje förändring.

Lektionsupplägg

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Tre snabba

5 min

Plocka fram de två föregående lektionernas begrepp ur minnet, eftersom historien ska hängas på dem.

Förbered innan
  • Lägg de tre frågorna i helskärm, en åt gången.
  • Be eleverna ta fram ett papper eller svara med fingrarna i luften: ett finger för a, två för b, tre för c.

  1. Tre frågor, svar direkt5 min

    Visa en fråga i taget. Låt alla svara innan du ger rätt svar, och förklara med en enda mening. Dröj inte kvar vid någon fråga – går det trögt på en av dem noterar du det och tar upp den igen på arbetsbladet.

    • Alla svarar samtidigt – ingen ropar rakt ut.
Elevmaterial 1
Tre snabba – frågor och svar
Visas på tavlan
Förhandsgranska

Svara enskilt. Rätt svar kommer direkt efter varje fråga.

  1. Hur förhåller sig reklam och marknadsföring till varandra?

    • Reklam är en del av marknadsföringen.
    • Reklam och marknadsföring betyder samma sak.
    • Marknadsföring är en del av reklamen.

  2. Vad menas med en butiks marknad, så som ordet används i marknadsföringsarbetet?

    • Den plats eller det torg där butiken ligger.
    • De människor som kan tänkas köpa det butiken säljer.
    • De kunder som redan har handlat och brukar komma tillbaka.

  3. Vad kan ett varumärke bestå av enligt varumärkeslagen?

    • Bara ett namn eller en logotyp som har registrerats.
    • Ord, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud och även varans form eller förpackning.
    • Allt företaget äger och använder i verksamheten.
Bara för dig
  • Håll tempot. Fem minuter räcker bara om varje förklaring är en mening lång.
  • Fråga 2 brukar vara den som fäller flest – ordets vardagsbetydelse sitter hårt. Notera utfallet, det säger något om hur mycket stöd klassen behöver i dag.
Om metoden

Tre korta flervalsfrågor från tidigare lektioner visas en åt gången. Eleverna svarar enskilt på ett papper eller med fingrarna i luften, och rätt svar ges direkt efter varje fråga med en enda mening som förklaring. Frågorna hämtas ur läromedlets färdiga frågebank, så inget nytt behöver konstrueras.

Pedagogisk metod: Distribuerad repetition (spaced retrieval) med omedelbar återkoppling; låg insats för eleven och snabb formativ signal till läraren.

2Genomgång
input

Expertgrupper

15 min

Dela hundra års utveckling i tre delar och låta eleverna undervisa varandra, så att hela bilden bara blir hel när alla tre har talat.

Förbered innan
  • Kopiera de tre expertkorten. Varje expertgrupp behöver ett kort.
  • Numrera bänkarna eller borden 1, 2 och 3 så att expertgrupperna hittar sina platser snabbt.
  • Dela in klassen i tre expertgrupper. Vid fler än 21 elever: gör sex expertgrupper, två per del, så att ingen grupp blir större än sju.

  1. Bli expert6 min

    Varje expertgrupp läser sitt kort och enas om tre saker de ska lära ut: vad som var nytt, vad som gjorde det möjligt och vad det förändrade för marknadsföringen. Alla i gruppen ska kunna säga alla tre – gruppen utser ingen talare.

  2. Undervisa varandra7 min

    Blanda om till nya grupper med en expert per del. Experterna redovisar i kronologisk ordning: först del 1, sedan del 2, sist del 3. Säg varför ordningen spelar roll – varje del bygger på den förra. Gå runt och lyssna efter vad som faller bort.

    • Vad gjorde nästa steg möjligt?
    • Vad kunde ett företag göra efter förändringen som det inte kunde göra före?

  3. Kontrollera helheten2 min

    Ställ två frågor som kräver alla tre delarna, så att inget hänger på en enskild experts framställning. Rätta det som blivit fel med en mening.

    • Vilken av förändringarna gjorde att varan behövde tala för sig själv? Varför just då?
    • Vad har varit sig likt genom hela historien?
Elevmaterial 3
Expertkort 1 – handelsplatsen och annonsen
En per grupp
Förhandsgranska

Läs kortet tillsammans. Enas om tre saker ni ska lära ut: vad som var nytt, vad som gjorde det möjligt och vad det förändrade.

Före massmedierna

  • Försäljningen byggde på platsen och det personliga mötet: kunden kom till handelsplatsen eller in i butiken, och säljaren mötte kunden över disken.
  • Den som ville sälja mer fick tala bättre för sin vara – öga mot öga.

1800-talet: tidningen ger annonsen

  • Med tidningarnas framväxt fick företagen annonsen: ett betalt budskap i pressen som nådde många på en gång.
  • Fabrikernas massproduktion gjorde att samma vara kunde säljas i hela landet.
  • Tillverkarna fick råd att annonsera i hela Sverige för sina märkesvaror – varor med eget namn som kunden kunde känna igen och fråga efter.
Expertkort 2 – skyltfönstret och varuhusen
En per grupp
Förhandsgranska

Läs kortet tillsammans. Enas om tre saker ni ska lära ut: vad som var nytt, vad som gjorde det möjligt och vad det förändrade.

Början av 1900-talet: glaset ger skyltfönstret

  • När stora glasrutor blev en del av butiksbyggandet föddes skyltfönstret som en egen marknadsföringsform.
  • Hållningen var tydlig: fönstret skulle inte vara ett konstverk – det skulle sälja.
  • Synsättet lever kvar. Ett skyltfönster bedöms än i dag på vad det får kunden att göra, inte på hur vackert det är.

1920- och 1930-talen: reklamen planeras

  • Butikernas reklam blev alltmer genomtänkt. Handelns stora rörelser – ICA och kooperationen, alltså de butiker kunderna själva ägde tillsammans – började samordna reklamarbetet mellan butiker och tillverkare.
  • Marknadsföringen gick från något butiksägaren gjorde på känn till något som planerades.
  • Vid samma tid kom varuhusen, som samlade varor från många specialbutiker under ett tak. De tävlade om kunderna med skyltning, annonser och priser.
Expertkort 3 – självbetjäningen och skärmarna
En per grupp
Förhandsgranska

Läs kortet tillsammans. Enas om tre saker ni ska lära ut: vad som var nytt, vad som gjorde det möjligt och vad det förändrade.

1947: självbetjäningen

  • Den kooperativa rörelsen öppnade butiken Snabbköp i Stockholm – Sveriges första självbetjäningsbutik i större skala.
  • Fram till dess stod varorna bakom disken, och kunden fick be biträdet om var sak för sig. Nu plockade kunden själv från hyllorna.
  • Mot slutet av 1950-talet hade de flesta svenska livsmedelsbutiker byggts om till självbetjäning.
  • När ingen längre räckte fram varan måste varan tala för sig själv: allt kunde visas öppet, byggas i pyramider och förses med skyltar. Butiken blev själv en plats för marknadsföring.

1987, 1992 och i dag: tv:n och mobilen

  • Reklamfinansierad tv nådde svenska tittare först 1987, när TV3 sände via satellit från England till hushåll med kabel-tv.
  • År 1992 började TV4 sända reklamfinansierad tv i marknätet, som alla kunde ta emot med vanlig antenn. Först då nådde tv-reklamen hela den svenska publiken.
  • I dag går vägen oftast genom mobilen. Sociala medier hör till vardagen för nästan alla internetanvändare i Sverige, och de flesta använder dem varje dag.
  • Också butiken har flyttat ut på nätet. Webbutiken stänger aldrig, men merparten av detaljhandelns försäljning sker fortfarande i fysiska kanaler.
Bara för dig
  • Ordningen i redovisningen är inte en detalj. Låter du experterna tala huller om buller tappar klassen orsakskedjan, som är hela poängen med avsnittet.
  • Går klassen inte jämnt upp i trior: låt några grupper bli fyra, där två elever delar samma del och redovisar tillsammans.
  • Håll koll på tiden i första steget. Expertgrupper som får läsa för länge hinner aldrig undervisa, och det är undervisandet som lär dem något.
Om metoden

Innehållet delas i tre eller fyra delar. Varje grupp läser och bearbetar bara sin del och blir expert på den. Sedan blandas grupperna om så att varje ny grupp innehåller en expert per del, och experterna undervisar varandra i tur och ordning. Läraren avslutar med att kontrollera helheten med några frågor som kräver alla delarna, så att inget hänger på en enskild experts framställning.

Pedagogisk metod: Pussel-/expertgruppsmetoden (jigsaw, Aronson); positivt ömsesidigt beroende gör varje elevs del nödvändig för de andra.

3Huvudaktivitet
Aktivitet

Fallseminarium

40 min

Låta klassen förklara en enskild handels förändring med hela kapitlets utveckling som verktyg, och pröva vad butiken bör göra nu.

Förbered innan
  • Kopiera fallet, ett exemplar per elev.
  • Klipp ut frågekorten och lägg dem i tre högar efter nivå. Blanda inte högarna.
  • Möblera i en ring eller hästsko om salen tillåter det, så att alla ser varandra.
  • Ha tidslinjen från inputmomentet uppe eller uppritad på tavlan.

  1. Läs fallet8 min

    Dela ut fallet och läs det gemensamt, ett stycke i taget med en kort paus efter varje. Be eleverna stryka under varje förändring butiken har gjort och skriva ett årtal eller ett skede i marginalen.

  2. Vad hände?10 min

    Kör frågorna på första nivån. Kravet är att alla ska ha sagt något innan ni går vidare – gå laget runt om det behövs, en mening per elev räcker. Rätta inte i den här rundan, samla.

    • Vilka förändringar har butiken gått igenom, i tur och ordning?
    • Vad gjorde kunden i butiken före ombyggnaden, och vad gör kunden nu?
    • Vilka kanaler når butiken sina kunder genom i dag?

  3. Hur kan det förklaras?12 min

    Gå till andra nivån. Nu ska svaren knytas till utvecklingen ni gick igenom: vad drev fram varje steg? Skicka tillbaka svar som bara beskriver – fråga efter orsaken. Håll tidslinjen synlig.

    • Varför byggde butiken om till självbetjäning? Vad krävde det av varorna efteråt?
    • Varför öppnade butiken en webbutik – vad var det som hade ändrats?
    • Vad hände med skyltningen när kunden inte längre bad om varorna över disk?

  4. Vad borde göras nu?10 min

    Tredje nivån. Låt två eller tre förslag brytas mot varandra i stället för att samla många. Kräv att varje förslag motiveras med något ur fallet eller ur historien. Avsluta med att peka på mönstret: kanalen byts ut, uppgiften finns kvar.

    • Butiken tvekar om den ska satsa på webbutiken eller på lokalen. Vad talar för vardera?
    • Vad av det som gjorde butiken vald på 1950-talet fungerar fortfarande?
    • Vad skulle du göra först om du fick bestämma i morgon? Motivera.
Elevmaterial 2
Tre generationer i samma butik
En per elev
Förhandsgranska

Läs fallet. Stryk under varje förändring butiken har gjort, och skriv ett årtal eller ett skede i marginalen.

Astrid öppnade sin livsmedelsbutik i ett litet samhälle strax efter kriget. Varorna stod bakom disken, och kunderna bad om en sak i taget: ett kilo mjöl, en påse kaffe, tre ägg. Astrid räckte fram, räknade ihop och skrev i en bok. Den som ville sälja mer fick tala bättre för varan, och Astrid kunde alla sina kunder vid namn. I slutet av femtiotalet byggde hon om. Disken togs bort och hyllorna kom fram, och kunderna fick plocka själva. Det första året gick det sämre än väntat. Astrid förstod varför när en granne sa: "Jag hittar ju ingenting." Hon satte upp skyltar ovanför hyllorna, byggde en pyramid av konservburkar vid ingången och lade de billigaste varorna längst in, så att kunderna gick genom hela butiken. Försäljningen vände. Hennes son tog över på åttiotalet. Han annonserade varje vecka i lokaltidningen, och när det blev möjligt att köpa reklamtid i tv funderade han på det men tyckte att det var för dyrt för en butik med en enda dörr. I stället lade han pengar på skyltfönstret och på veckans erbjudanden. I dag driver barnbarnet Karim butiken. Han har en webbutik där kunderna beställer och betalar, och varorna packas i ett rum bakom butiken. Han lägger upp bilder på veckans varor i ett flöde ungefär varannan dag, och han betalar ibland för att ett inlägg ska nå fler. Den fysiska butiken går fortfarande bäst av de två, men Karim ser att många kunder gör som Astrids kunder aldrig gjorde: de tittar först i mobilen, kommer in i butiken för att se varan och beställer sedan hem den. Karim står inför ett val. Lokalen behöver renoveras, och samtidigt vill han bygga ut webbutiken. Pengarna räcker inte till båda.

Frågekort – tre nivåer
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens frågekort. Läggs inte ut. Kör en nivå i taget och blanda inte högarna – ordningen är det som gör att alla hinner in i samtalet innan det blir svårt.

Nivå 1 – vad hände?

  • Vilka förändringar har butiken gått igenom, i tur och ordning?
  • Vad gjorde kunden i butiken på Astrids tid?
  • Vad gjorde Astrid när ombyggnaden först gick dåligt?
  • Vilka kanaler når Karim sina kunder genom?

Nivå 2 – hur kan det förklaras?

  • Varför gick det sämre det första året efter ombyggnaden?
  • Varför fungerade skyltarna och pyramiden? Vad var det varorna behövde göra när ingen räckte fram dem?
  • Varför annonserade sonen i lokaltidningen och inte i tv?
  • Vad har ändrats i kundernas vardag sedan sonens tid, och hur syns det i Karims arbete?

Nivå 3 – vad borde göras nu?

  • Lokalen eller webbutiken – vad talar för vardera?
  • Kunden tittar i mobilen, kommer in och beställer hem. Vad betyder det för hur de två ska hänga ihop?
  • Vad av det Astrid gjorde 1958 fungerar fortfarande i Karims butik?
  • Vad skulle du göra först om du fick bestämma i morgon? Motivera med något ur fallet eller ur historien.
Bara för dig
  • Nivå 1 är till för att alla ska komma in i samtalet. Hoppa aldrig över den för att spara tid – det är den rundan som gör att också de tysta har talat innan de svåra frågorna kommer.
  • Är klassen större än 24: låt nivå 1 börja med en minut i par, och gå sedan laget runt med en mening per elev. Annars hinner inte alla tala.
  • Är klassen mindre än 20: ta med den fjärde frågan på varje nivå, som annars är reserv.
  • Det vanligaste felet på nivå 2 är svar som beskriver i stället för att förklara. Ställ följdfrågan varje gång: vad var det som gjorde att det blev så?
  • Håll ihop nivå 3 kring två eller tre förslag. Ett seminarium som samlar tio förslag utan att pröva något ger ingenting.
Om metoden

Ett längre verklighetsfall på omkring en sida läses gemensamt eller i förväg. Därefter hålls ett seminarium där läraren driver samtalet med frågekort i tre stigande nivåer: vad hände, hur kan det förklaras, och vad borde göras och varför. Alla ska ha sagt något innan de svårare frågorna kommer. Formen ger den fördjupade analys som korta parövningar inte hinner nå.

Pedagogisk metod: Fallmetodik i seminarieform (case seminar) med frågor i stigande kognitiv nivå; bär analys och värdering mot de högre betygsstegen.

4
Avslut

Strukturerat avslut

10 min

Samla ihop seminariets trådar till en gemensam kedja, så att inte bara de som talade mest bär med sig slutsatsen.

Förbered innan
  • Rita en tom tidslinje på tavlan med fem tomma rutor.

  1. Fyll tidslinjen5 min

    Fyll rutorna gemensamt: handelsplatsens möte, tidningsannonsen, skyltfönstret, självbetjäningen, tv:n och mobilen. Skriv under varje ruta ett enda ord om vad som drev fram steget.

    • Vad gjorde det här steget möjligt?

  2. Vad finns kvar3 min

    Ställ frågan om vad av handelsplatsens möte som finns kvar i dag och samla tre svar. Peka på att frågorna företaget ställer är desamma som på torget: vem vill vi nå, var finns de, och vad ska få dem att välja oss?

  3. Skriv av2 min

    Ge eleverna två minuter att skriva av tidslinjen. Säg att den är underlaget för nästa lektion, då de själva ska ut och leta efter marknadsföring.

Bara för dig
  • Skriv bara upp det klassen säger. Den tomma rutan som ingen fyller är värd en fråga, inte ett svar från dig.
  • Är tiden knapp: hoppa över avskrivningen och fotografera tavlan i stället.
Om metoden

OBS: lektionens standardavslut är exit ticket (obligatoriskt fält i lektionen) – använd INTE detta block för att dubblera den. Blocket används bara när ett längre, särskilt avslut behövs utöver exit ticket, till exempel gemensam uppsamling av ett grupparbete innan exit ticket avslutar.

Pedagogisk metod: Strukturerat avslut/sammanfattning; aktiv framplockning (retrieval practice) och metakognitiv reflektion.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Vad gjorde självbetjäningen med varorna i butiken?
  2. Vilken förändring i historien tycker du gjorde störst skillnad för hur en butik marknadsför sig? Motivera med en mening.
  3. Nämn en sak från handelsplatsens möte som finns kvar i handeln i dag.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Hundra år av vägar till kunden

Svara med egna ord på uppgift 1–3. Uppgift 4 och 5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

  1. Räkna upp i rätt ordning de nya sätt att nå kunden som kapitlet beskriver, från det personliga mötet på handelsplatsen till mobilen. Skriv efter varje steg vad som gjorde det möjligt.

  2. Förklara vad som hände med marknadsföringen inne i butiken när självbetjäningen slog igenom. Varför räckte det inte längre med att ha varorna i lager?

  3. Skriv en mening om vad ordet kanal betyder, och ge tre exempel på kanaler ur kapitlet.

  4. Vad förändrades i butiken när självbetjäningen slog igenom i Sverige från 1947? Ringa in ett alternativ. a) Kunden fick i stället be biträdet om varje vara över disk. b) Butikerna slutade annonsera i tidningarna. c) Kunden plockade själv varorna från hyllan, och varorna fick tala för sig själva genom exponering och skyltar.

  5. När nådde den reklamfinansierade tv:n hela den svenska publiken? Ringa in ett alternativ. a) 1987, när TV3 började sända via satellit från England. b) 1992, när TV4 började sända reklamfinansierad tv i det svenska marknätet. c) Redan under 1950-talet, samtidigt som självbetjäningen infördes.

Fler aktiviteter

Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Pröva kapitlets mönster – att kanalen byts ut men uppgiften finns kvar – på en verksamhet som säljer en tjänst.

  1. Läs fallet3 min

    Eleverna läser fallet enskilt på skärmen.

  2. Analys i par7 min

    Paret listar vad salongens fönster gjorde för arbete, och vad som gör samma arbete på en skärm. Sedan avgör de om något går förlorat på vägen.

    • Vilket arbete gjorde skyltfönstret för salongen?
    • Vad på skärmen gör samma arbete – och vad går förlorat?

  3. Uppsamling5 min

    Tre par delar sina svar. Knyt ihop med kapitlets mönster: kanalen byts ut, men uppgiften – att få varan eller tjänsten sedd, vald och såld – finns kvar.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Fördjupning mot högre betyg: pröva om nästa förändring går att förutse med hjälp av mönstret i historien.

  1. Enskilt3 min

    Var och en skriver ner mönstret ur historien med egna ord: vad har fått marknadsföringen att flytta varje gång?

  2. Klok penna7 min

    Den ena resonerar högt om vad det mönstret säger om nästa förändring, medan den andra antecknar. Byt roller efter halva tiden.

  3. Två meningar och uppläsning5 min

    Paret skriver två meningar: en om vad de tror kommer att ändras, och en om vad de tror står sig. Tre par läser upp. Peka på att den andra meningen är den intressanta – frågorna företaget ställer har varit desamma sedan handelsplatsen.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Differentiering

  • Vill du ha ett lugnare pass eller behöver fler elever komma till tals: kör akvariet i stället för seminariet, så har hälften av klassen alltid en skriftlig uppgift att luta sig mot.
  • Med 60 minuter stryker du tredje frågenivån och behåller uppsamlingen på tidslinjen – annars faller orsakskedjan bort.
  • Stöd: låt expertkorten ligga kvar på bänkarna under hela seminariet, och låt den som har svårt att komma in i samtalet läsa upp en av sina understrykningar i första rundan.
  • Utmaning: fördjupningsbladet, där eleven ska väga skälen kring skyltfönstret mot varandra och pröva resonemanget på både en butik och en salong.

Vad tyckte du om den här lektionen?