Marknad, målgrupp, kund – och varumärket
Lärandemål
- Använda orden marknad, målgrupp och kund i rätt betydelse, och hålla isär dem.
- Förklara vad ett varumärke kan bestå av och varför företag arbetar så envist med igenkänningen.
- Avgöra vilket av begreppen som passar på ett gränsfall, och motivera avgörandet.
Lektionsintro
Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.
Stämmer det att alla som handlar i en butik tillhör målgruppen? Du får ta ställning direkt när du kommer in. Vi bygger fyra ord på tavlan tillsammans: marknad, målgrupp, kund och varumärke. De följer med genom hela kursen. Vid stationerna sorterar ni sedan kort. Några är svåra med flit, och de är själva poängen. Sist tar vi de svåraste korten gemensamt.
Lektionsupplägg
Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.
Påståendestart
5 minFå varje elev att ta ställning till skillnaden mellan kund och målgrupp innan orden har definierats, så att begreppsförändringen blir synlig senare.
Förbered innan
- Skriv påståendet på tavlan eller lägg det i helskärm innan lektionen börjar.
- Rita två rutor bredvid påståendet där du antecknar hur många som håller med respektive inte.
Tumme upp eller ner5 min
Läs påståendet högt och be alla ta ställning direkt, utan att diskutera. Räkna snabbt och skriv upp de två talen på tavlan. Avslöja ingenting om vad som är rätt. Säg att ni återkommer till påståendet under lektionen, och att var och en då får se om de tänker likadant.
- Håller du med? Tumme upp eller tumme ner.
- Du som håller med – säg med en mening varför. Ingen svarar emot nu.
Bara för dig
- Låt talen stå kvar på tavlan hela lektionen. De är beviset på begreppsförändringen när frågan ställs igen.
- Diskutera inte här. En elev som får höra ett motargument nu tappar poängen med att själv upptäcka skillnaden vid stationerna.
- Påståendet är laddat med flit. Det är falskt: kunden är den som köper, målgruppen är de som ett budskap riktar sig till – och de två grupperna överlappar bara delvis.
Om metoden
Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.
Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.
Dialogisk figurgenomgång
15 minBygga upp förhållandet mellan marknad, målgrupp och kund tillsammans med klassen, och lägga varumärket bredvid som kundens genväg.
Förbered innan
- Töm en tavelyta. Figuren ritas fram under momentet – rita inget i förväg.
- Ta fram en butik klassen känner till som genomgående exempel, gärna en av dem eleverna nämnde i uppstarten.
Yttersta ringen2 min
Rita en stor ring på tavlan och säg att den ska rymma alla som skulle kunna köpa det butiken säljer. Fråga klassen vad ringen ska heta innan du skriver ordet marknad i kanten. Slå fast att ordet syftar på människor, inte på en plats med stånd.
- Vilka ryms i den här ringen om vi talar om en skobutik med webbutik?
- Vad ska ringen heta?
Ringen innanför4 min
Rita en mindre ring inuti den första. Fråga vad som händer om butiken fyller fönstret med bara träningskläder – vem talar den då till? Skriv målgrupp när klassen har formulerat tanken. Säg att ett företag sällan når alla på en gång och sällan försöker.
- Varför ritar jag den här ringen mindre än den yttre?
- Vad i ett skyltfönster avslöjar vilka butiken hoppas ska stanna till?
Innersta ringen – och den som hamnar utanför4 min
Rita den innersta ringen och skriv kund. Ställ sedan den fråga som gör hela momentet: hamnar alla kunder inne i målgruppsringen? Rita en kund utanför målgruppen när någon kommer på exemplet med den som köper en present åt någon annan. Låt den pricken stå kvar – den återkommer bland korten.
- Kan någon köpa något utan att tillhöra målgruppen? Ge ett exempel.
- Kan någon tillhöra målgruppen utan att köpa något?
Utbud och efterfrågan3 min
Skriv de två orden vid sidan av ringarna. Utbudet är det företagen erbjuder till försäljning, efterfrågan är det kunderna vill ha och är beredda att betala för. Ta exemplet med hyllorna före och efter julafton och låt klassen säga vad som hände med utbudet när efterfrågan försvann.
- Vad händer i butiken när efterfrågan ändras?
- Varför byter en butik sortiment?
Varumärket bredvid2 min
Rita en fyrkant vid sidan av ringarna och skriv varumärke. Räkna upp vad ett varumärke kan bestå av: ord och namn, figurer, bokstäver och siffror, färger, ljud, och till och med varans form eller förpackning. Kravet är att märket går att känna igen och skilja från andras. Säg att märket är kundens genväg – det som gör att kunden slipper börja om varje gång.
- Nämn ett märke du känner igen på enbart färgen eller formen, utan att namnet står utskrivet.
Bara för dig
- Rita hellre långsamt än snyggt. Poängen är att klassen ska hinna föreslå vad varje ring heter innan ordet står där.
- Skriv aldrig upp ett ord som ingen har resonerat sig fram till. Kommer klassen inte vidare: ställ frågan om vem butiken talar till, aldrig om vad ordet heter.
- Fotografera tavlan innan du suddar. Ringarna behövs i uppsamlingen efter stationerna.
- Den vanligaste missuppfattningen är att marknad betyder en plats. Håll fast vid att ordet syftar på människorna.
Om metoden
Modellen byggs upp tillsammans med klassen i stället för att presenteras färdig. Läraren visar figuren del för del och driver fram varje steg med en förberedd frågekedja: vad tror ni kommer härnäst, varför ligger den här nivån under den där, vad skulle hända om vi tog bort det här? Eleverna resonerar sig fram till modellens logik, och läraren fyller bara i det de inte kommer på själva.
Pedagogisk metod: Dialogisk undervisning med förberedd frågekedja; eleverna konstruerar sambanden själva vilket ger djupare förståelse än mottagen förklaring.
Sorteringsstationer
35 minTräna gränsdragningen mellan marknad, målgrupp, kund och varumärke på konkreta fall, och tvinga fram en motivering där korten är svåra.
Förbered innan
- Kopiera och klipp ut de fyra kortlekarna. Varje lek hör till en station.
- Skriv fyra rubrikskyltar per station: MARKNAD, MÅLGRUPP, KUND, VARUMÄRKE. Lägg dem i rad på bordet så att korten kan läggas under rätt rubrik.
- Dela in klassen i grupper om fyra. Arton elever ger fem grupper, trettiotvå ger åtta.
- Är grupperna fler än fyra: kopiera varje lek i två exemplar, så att två grupper kan arbeta samtidigt vid samma station.
- Lägg lärarens facitblad i fickan – det ska inte ligga framme vid någon station.
Ram3 min
Visa rubrikerna och säg regeln: varje kort ska läggas under en rubrik, och gruppen ska kunna säga med en mening varför. Två kort i varje lek är svåra med flit. De ska inte hoppas över – lägg dem åt sidan i en egen hög och skriv gruppens motivering på ett papper.
Fyra rundor24 min
Sex minuter per station. Gruppen sorterar leken, lägger de svåra korten i sin egen hög och skriver motiveringen. På din signal roterar alla medsols. Gå runt och pressa de grupper som sorterar snabbt utan att motivera – fråga efter meningen, inte efter rubriken.
- Varför hamnade det här kortet under den rubriken?
- Kan kortet höra hemma under mer än en rubrik? Vad avgör i så fall?
De svåra korten8 min
Ta upp ett svårt kort i taget på tavlan och låt två grupper läsa sina motiveringar. Rätta inte i första hand – låt motiveringarna stå mot varandra och peka sedan på ringarna från genomgången. Sluta med kortet om presenten och rita in den kunden utanför målgruppsringen igen.
- Vilken av de två motiveringarna använder orden så som vi definierade dem?
- Vad skulle behöva ändras i kortet för att svaret skulle bli ett annat?
Elevmaterial 5
Station 1 – skobutiken med webbutik
Förhandsgranska
Sortera korten under rubrikerna MARKNAD, MÅLGRUPP, KUND och VARUMÄRKE. Två kort är svåra – lägg dem i en egen hög och skriv er motivering.
Kort 1
Alla som behöver skor och kan handla i butiken eller i dess webbutik.
Kort 2
Butikens namn, skrivet i den gröna färg som också finns på påsarna.
Kort 3
Den som just har betalat för ett par löparskor i kassan.
Kort 4
De som tränar, och som fönstret fullt av löparskor talar till.
Kort 5
En kort melodislinga som spelas i början av butikens filmer.
Kort 6
De som annonsen om vinterskor med dubbar riktar sig till.
Kort 7
Den som köper ett par skor i present åt någon annan.
Kort 8
En person som stannar vid skyltfönstret varje morgon men aldrig går in.
Station 2 – frisörsalongen
Förhandsgranska
Sortera korten under rubrikerna MARKNAD, MÅLGRUPP, KUND och VARUMÄRKE. Två kort är svåra – lägg dem i en egen hög och skriv er motivering.
Kort 1
De som bor eller rör sig i närheten och vill bli klippta.
Kort 2
Den som sitter i stolen och betalar för sin klippning.
Kort 3
Skylten över dörren, i samma färg som stolarna inne i salongen.
Kort 4
De som inläggen om hårfärgning riktar sig till.
Kort 5
Alla i stadsdelen som någon gång behöver klippa sig.
Kort 6
De som skylten om klippning för barn talar till.
Kort 7
En förälder som bokar och betalar en klippning åt sitt barn.
Kort 8
En färgnyans som salongen använder på allt: skylten, sidan på nätet och kvittot.
Station 3 – livsmedelsbutiken
Förhandsgranska
Sortera korten under rubrikerna MARKNAD, MÅLGRUPP, KUND och VARUMÄRKE. Två kort är svåra – lägg dem i en egen hög och skriv er motivering.
Kort 1
Alla som handlar mat och bor så nära att de kan ta sig hit.
Kort 2
Butikens logotyp, tryckt på kassarna vid kassan.
Kort 3
Den som står i kassan med en full korg.
Kort 4
De småbarnsföräldrar som veckans erbjudande om blöjor riktar sig till.
Kort 5
De som reklambladet med grillvaror inför helgen talar till.
Kort 6
De som skulle kunna handla här men aldrig har gått in.
Kort 7
Den som går in enbart för att köpa en läsk och inte tittar på något annat.
Kort 8
Formen på en förpackning som gör att du känner igen varan utan att läsa namnet.
Station 4 – webbutiken med träningskläder
Förhandsgranska
Sortera korten under rubrikerna MARKNAD, MÅLGRUPP, KUND och VARUMÄRKE. Två kort är svåra – lägg dem i en egen hög och skriv er motivering.
Kort 1
Alla i landet som tränar och kan beställa och betala via internet.
Kort 2
Namnet som står både på påsen och på etiketten i plagget.
Kort 3
Den som har lagt en beställning och väntar på paketet.
Kort 4
De som annonsen om löparjackor riktar sig till.
Kort 5
De nybörjare som startsidans texter om att komma igång talar till.
Kort 6
Alla som skulle kunna vilja ha träningskläder, oavsett om de känner till butiken.
Kort 7
Den som har lagt varor i korgen på sidan men inte har betalat.
Kort 8
Ett ljud som spelas i början av varje filmklipp företaget lägger upp.
Facit och kommentar till de svåra korten
Förhandsgranska
Lärarens eget. Läggs inte ut vid stationerna. De svåra korten har inte ett enda rätt svar – motiveringen avgör.
Station 1 – rak sortering
- Marknad: kort 1
- Målgrupp: kort 4 och 6
- Kund: kort 3
- Varumärke: kort 2 och 5
Station 1 – de svåra korten
- Kort 7, presenten: personen är kund, eftersom hen köper. Men den som ska använda skorna är någon annan, och budskapet i fönstret var kanske inte riktat till köparen alls. En kund kan alltså stå utanför målgruppen.
- Kort 8, den som tittar men aldrig går in: personen hör till marknaden, och kan mycket väl tillhöra målgruppen – kunden är den som köper eller kan tänkas köpa, så gränsen är glidande. Godta både marknad och målgrupp när motiveringen håller.
Station 2 – rak sortering
- Marknad: kort 1 och 5
- Målgrupp: kort 4 och 6
- Kund: kort 2
- Varumärke: kort 3
Station 2 – de svåra korten
- Kort 7, föräldern: den som betalar är kunden. Barnet får tjänsten men köper den inte. Samma sak som presenten på station 1, i en annan verksamhet.
- Kort 8, färgnyansen: ja, det är ett varumärke. Lagen räknar upp färger bland det ett märke kan bestå av, och kravet är att märket går att skilja från andras.
Station 3 – rak sortering
- Marknad: kort 1 och 6
- Målgrupp: kort 4 och 5
- Kund: kort 3
- Varumärke: kort 2
Station 3 – de svåra korten
- Kort 7, läskköparen: en kund, utan tvekan – men knappast målgrupp för blöjerbjudandet. Poängen är att kund och målgrupp inte är samma sak.
- Kort 8, förpackningens form: ett varumärke. Lagen räknar in varans form och förpackning, om den går att känna igen och skilja från andras.
Station 4 – rak sortering
- Marknad: kort 1 och 6
- Målgrupp: kort 4 och 5
- Kund: kort 3
- Varumärke: kort 2
Station 4 – de svåra korten
- Kort 7, den fyllda korgen utan betalning: personen kan tänkas köpa och räknas därför som kund, samtidigt som hen hör till marknaden. Godta båda med hållbar motivering.
- Kort 8, ljudet: ett varumärke. Lagen räknar upp ljud, och en kort melodislinga i en film är exemplet i boken.
Bara för dig
- Lärandet ligger i de svåra korten. En grupp som blir klar på tre minuter har sorterat utan att motivera – skicka tillbaka den till två kort och kräv meningen.
- Blanda inte in fler begrepp än de fyra. Utbud och efterfrågan hör till figuren, inte till korten.
- Är klassen färre än sexton elever: gör grupper om tre och behåll fyra stationer, en grupp per station.
- Två grupper vid samma station ska ha var sin lek och inte titta på varandras högar. Sätt dem i var sin ände av bordet.
Om metoden
Kort med korta situationer eller påståenden ska sorteras in under en modells kategorier – rätt fas, rätt faktortyp, rätt stil. Arbetet sker vid stationer som grupperna roterar mellan eller på bänken med en kortlek per par. Några kort är medvetet gränsfall som kräver diskussion och motivering. Facit gås igenom gemensamt, och gränsfallen är det som ger själva lärandet.
Pedagogisk metod: Kategoriseringsövning med gränsfall (interleaved categorisation); att avgöra vilken kategori ett exempel hör till tränar diskriminerande förståelse av modellen.
EPA (Enskilt–Par–Alla)
15 minGe varje elev betänketid på dagens påstående innan klassen prövar det gemensamt, och göra begreppsförändringen synlig.
Enskilt4 min
Visa påståendet från lektionens början igen. Var och en skriver enskilt om det stämmer, och motiverar med orden kund och målgrupp.
Par5 min
Paren jämför sina svar och enas om ett exempel på en kund som inte tillhör målgruppen, och ett på någon i målgruppen som aldrig köper något.
Alla6 min
Ta in tre eller fyra exempelpar och skriv upp dem i två spalter på tavlan. Räkna sedan om tummarna på påståendet och jämför med talen som stått uppe sedan lektionens början. Låt klassen se sin egen förändring – kommentera den kort och gå vidare.
- Hur många höll med i början? Hur många nu?
- Vad var det som gjorde att någon ändrade sig?
Bara för dig
- Har lektionen körts med den tysta startuppgiften i stället för påståendet finns inga tal att jämföra med. Skriv då upp påståendet nu och ta bara en räkning – uppgiften fungerar ändå.
- Det svåraste exemplet är någon i målgruppen som aldrig köper. Kommer klassen inte på ett: fråga vem butiken riktar sig till på nätet som ändå aldrig beställer.
Om metoden
Eleverna arbetar först enskilt med en fråga eller uppgift (Enskilt), diskuterar och jämför sedan sina svar parvis (Par), och till sist sammanfattas och fördjupas svaren gemensamt i helklass (Alla). Strukturen ger alla betänketid och gör att fler röster hörs än vid ren handuppräckning.
Pedagogisk metod: Kooperativ struktur EPA (Enskilt–Par–Alla), besläktad med Think–Pair–Share (kooperativt lärande, Kagan).
Exit ticket
Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.
- Förklara skillnaden mellan marknad och målgrupp med en mening var.
- Ge ett exempel på något som kan vara ett varumärke utöver ett namn.
- Vilket av dagens svåra exempel var svårast att placera? Skriv varför.
Arbetsblad
Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.
Fyra ord att hålla isär
Svara med egna ord på uppgift 1–3. Uppgift 4–6 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.
Förklara med en mening var för sig vad orden marknad, kund och målgrupp betyder i det här ämnet. Skriv sedan varför ett företag riktar sin marknadsföring mot en målgrupp i stället för mot alla på marknaden.
Vad kan ett varumärke bestå av enligt varumärkeslagen, och vad krävs av märket för att det ska fungera? Förklara sedan vad det betyder att varumärket är kundens genväg.
Veckorna före jul fylls hyllorna med klappar och pynt. Dagen efter är allt bortplockat eller nedsatt. a) Förklara med orden utbud och efterfrågan varför butiken gör så. b) Ge ett eget exempel på en annan tid på året då efterfrågan ändras tydligt, och beskriv vad en butik eller en salong gör då.
Vad menas med en butiks marknad, så som ordet används i marknadsföringsarbetet? Ringa in ett alternativ. a) Den plats eller det torg där butiken ligger. b) De människor som kan tänkas köpa det butiken säljer. c) De kunder som redan har handlat och brukar komma tillbaka.
Vad menas med målgrupp? Ringa in ett alternativ. a) De som ett budskap riktar sig till – de som rimligen kan antas bli berörda av det. b) De kunder som redan handlar i butiken varje vecka. c) Den grupp ett företag enligt lag måste ange innan det får annonsera.
Vad innebär det att ett företag har registrerat sitt varumärke hos Patent- och registreringsverket? Ringa in ett alternativ. a) Företaget får ensamrätt, så att ingen annan utan lov får använda märket – eller något så likt att kunderna kan förväxla dem. b) Företaget får rätt att sälja sina varor i hela EU utan andra tillstånd. c) Företaget garanterar att varorna håller den kvalitet märket lovar.
Fler aktiviteter
Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.
Fördjupningsaktivitet
15 minFördjupning mot högre betyg: väga skäl för och emot ett varumärkesbyte och landa i ett motiverat råd.
Enskilt3 min
Var och en läser fallet på skärmen och skriver två skäl för bytet och två emot.
En för alla6 min
Grupper om fyra enas om ett gemensamt råd till den nya ägaren, med motivering. Säg tydligt att vem som helst i gruppen kan bli utpekad att svara för hela gruppen.
Slumpade svar4 min
Dra tre grupper slumpmässigt och peka därefter ut vem i gruppen som svarar. Pressa på motiveringen, inte på rådet.
Knyt ihop2 min
Sammanfatta: igenkänningen är byggd under lång tid och går fort att skada. Det brukar tala för att ändra stegvis och behålla det kunderna känner igen.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).
Färdighetsträning
15 minBefästa gränsdragningen mellan de fyra orden genom att göra och rätta uppgifter i par.
Förbered innan
- Ta fram tillämpningsbladet och lärarens facit till de svåra korten.
Arbeta enskilt8 min
Var och en gör uppgift 1, 3 och 5 på tillämpningsbladet, alltså skobutiken, livsmedelsbutiken och kaféet.
Byt och rätta5 min
Paren byter blad och markerar de ställen där kund och målgrupp har glidit ihop. De rättar inte – de sätter ett frågetecken och skriver varför.
Två vanliga fel2 min
Lyft de två fel som brukar återkomma: att marknaden beskrivs som en plats, och att alla i butiken görs till målgrupp för varje erbjudande.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.
Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).
Differentiering
- Saknas väggutrymme eller är salen trång: kör möts på mitten i stället för stationerna, så sitter alla kvar vid sina bord med samma innehåll.
- Ett kortare pass rymmer tre rundor i stället för fyra – ta bort en station och behåll genomgången av de svåra korten, som är momentets kärna.
- Stöd: låt de fyra ringarna från tavlan stå kvar under hela sorteringen, och ge grupper som fastnar ett kort i taget i stället för hela leken.
- Utmaning: låt en snabb grupp skriva två egna svåra kort till nästa grupp som kommer till stationen, eller ta fördjupningen om den nya ägaren som vill byta allt på en gång.
Vad tyckte du om den här lektionen?