Praktisk marknadsföring
Lektion 1

Marknadsföring är mer än reklam

Kap 01: Marknadsföring – vad det är och hur den har utvecklats70 min + exit ticket

Lärandemål

  • Förklara vad marknadsföring är i lagens breda betydelse, och ge exempel på marknadsföring som inte är reklam.
  • Beskriva vad ett företag vill uppnå med sin marknadsföring.
  • Motivera hur olika delar av ett företags marknadsföring hänger ihop med varandra.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Du har redan mött mer marknadsföring i dag än du tror. Vi börjar med en bild, och sedan berättar jag om en vanlig torsdag i en klädbutik – din uppgift är att räkna. Efter det bygger vi tillsammans en karta på tavlan över allt som ryms i ordet marknadsföring. På slutet förklarar du en del av kartan för en kamrat, och svarar på tre korta frågor innan du går.

Lektionsupplägg

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Bildimpuls

5 min

Låta eleverna gissa vad bilden visar innan ordet marknadsföring har nämnts, så att de har en egen bild att pröva mot berättelsen.

Förbered innan
  • Ta med ett eget foto från en butik du har besökt: en uppbyggd hylla, en skyltdocka eller ett kvitto med ett erbjudande på baksidan. Ingen person får synas på bilden.
  • Lägg bilden i helskärm innan eleverna kommer in – utan rubrik och utan bildtext.

  1. Gissa vad bilden visar5 min

    Visa bilden utan att säga något om den. Samla fyra eller fem gissningar i helklass och skriv upp dem i ett hörn av tavlan. Rätta ingen och avslöja ingenting – gissningarna ska stå kvar tills kartan byggs. Kommer inga svar alls: fråga vem som har bestämt hur det på bilden ser ut.

    • Vad ser du?
    • Vad tror du att bilden visar?
    • Vem har bestämt att det ska se ut så här?
Bara för dig
  • Säg inte ordet marknadsföring här. Eleverna ska sätta ordet på bilden själva senare under lektionen.
  • Den vanligaste gissningen är reklam. Skriv upp den utan att kommentera – den blir användbar när kartan visar att reklam bara är en gren.
Om metoden

En figur eller bild projiceras utan förklaring. Eleverna får två frågor: vad ser du, och vad tror du att bilden visar? Några svar samlas snabbt i helklass utan att läraren rättar – gissningarna blir i stället ingången till dagens innehåll, och eleverna får en anledning att lyssna efter om de gissade rätt. Passar särskilt lektioner där en modell finns som färdig figur.

Pedagogisk metod: Förhandsaktivering av förkunskaper via visuell impuls; bygger på att en obesvarad fråga skapar nyfikenhet (curiosity gap) och att bild och text stödjer varandra (multimodal presentation).

2Genomgång
input

Berättande fallintro

15 min

Låta begreppet marknadsföring växa fram ur en berättelse om en vanlig arbetsdag, innan det definieras.

Förbered innan
  • Läs igenom manuset en gång, så att du kan berätta det utan papper.
  • Skriv siffrorna 1 till 8 under varandra i en spalt på tavlan – där fyller klassen i det de hittade.

  1. Ram2 min

    Säg att du ska berätta om en vanlig torsdag i en klädbutik, och att eleverna har en enda uppgift: räkna varje gång någon i butiken gör något för att varorna ska bli sålda. De ska inte skriva – bara hålla räkningen och lyssna.

  2. Berätta7 min

    Berätta fallet i lugn takt, utan bildspel och utan att läsa innantill. Gör en tydlig paus efter varje händelse, så att eleverna hinner räkna.

    • Hur många kom du upp i?

  3. Samla in det de hittade4 min

    Fyll spalten på tavlan med det klassen kommer på, i den ordning händelserna kom. Rätta inget, men fråga efter det som ingen nämnde – bytet i kassan och hälsningen i dörren brukar falla bort.

    • Vilka av händelserna var annonser, och vilka var något annat?
    • Varför räknas ett byte och ett vänligt bemötande med?

  4. Sätt ordet på det2 min

    Häng ordet på det de redan har följt: allt i spalten är marknadsföring. Definiera det som reklam och allt annat ett företag gör för att varorna och tjänsterna ska säljas och finnas att få tag på – före, under och efter köpet. Peka sedan på spalten och konstatera att bara två av åtta punkter var reklam.

Elevmaterial 1
En torsdag i klädbutiken
Läses högt
Förhandsgranska

Lärarens manus. Berättas fritt, delas inte ut.

Klockan är sju på morgonen och Nina låser upp klädbutiken. Hon börjar med skyltfönstret: vårens jackor ska fram och vinterns tröjor bort. Skyltdockan flyttar hon närmare glaset, så att den syns ända från busshållplatsen. Halv nio sätter hon upp en skylt i dörren: två för en på strumpor. Vid tio kommer Ali, som ska stå i kassan. Innan butiken fylls går han igenom veckans erbjudande med Nina, så att båda säger samma sak till kunderna. Mitt på dagen betalar Nina för ett sponsrat inlägg i ett flöde. Bilden visar vårjackan, och inlägget är märkt som reklam. Efter lunch kommer en kund med en tröja som har gått upp i en söm. Ali byter den utan att sucka, frågar om det ska vara samma storlek och säger att kunden är välkommen tillbaka. Vid tretiden ringer lokaltidningen om nästa veckas annons. Vid fyra hälsar Ali på alla som kommer in, också på dem som bara tittar. Innan Nina går hem lägger hon om varorna på bordet vid entrén. De billigaste plaggen har stått där i tre veckor, och ingen har stannat.

Bara för dig
  • Två av de åtta händelserna är reklam: det sponsrade inlägget och annonsen i lokaltidningen. Resten är annan marknadsföring. Säg det först i sista steget.
  • Bytet i kassan är den händelse som oftast faller bort. Ställ frågan om varför det räknas i stället för att svara själv.
  • Låt spalten stå kvar på tavlan. Kartan byggs bredvid den och hämtar sina första noder därifrån.
Om metoden

Läraren berättar ett sammanhängande verklighetsfall efter ett färdigt manus, utan bildspel och utan att först definiera begreppen. Berättelsen är byggd så att dagens begrepp uppstår naturligt ur handlingen. När fallet är slut hängs teorin på det som eleverna redan följt: det där du hörde hända kallas för det här. Fallet återanvänds sedan under lektionen som gemensam referens.

Pedagogisk metod: Narrativ introduktion (storytelling i undervisning); berättelsens struktur gör innehållet lättare att minnas och ger en gemensam förankring för begreppen.

3Huvudaktivitet
Aktivitet

Gemensam mindmap

35 min

Bygga klassens gemensamma karta över vad marknadsföring omfattar, och kräva en motivering för varje pil mellan delarna.

Förbered innan
  • Töm en hel tavelyta. Kartan behöver plats och ska stå kvar resten av lektionen.
  • Ha kameran redo – kartan fotograferas till sist och delas till klassen.

  1. Mitten3 min

    Skriv MARKNADSFÖRING mitt på tavlan och ringa in ordet. Säg regeln högt: allt som sätts upp ska kopplas till mitten med en pil, och den som föreslår pilen ska kunna säga med en mening vad pilen betyder.

  2. Elevernas noder10 min

    Ta emot förslag ur berättelsen och ur elevernas egna exempel. Skriv bara upp det klassen säger, och styr inte ännu. De första fem eller sex noderna ska vara elevernas.

    • Vad hörde du i berättelsen som hör hemma på kartan?
    • Vad ska den här pilen betyda? Säg det med en mening.

  3. Fyll luckorna12 min

    Nu styr du med frågor där kartan är tunn. Målkartan i din hand har sex grenar. Saknas en av dem: ställ frågan som pekar mot grenen i stället för att skriva upp den själv.

    • Vad gör butiken innan kunden har köpt något?
    • Vad gör den under själva köpet?
    • Händer det något efter köpet som hör hemma på kartan?
    • Var på kartan hör reklam hemma – är den hela kartan eller en gren?

  4. Pröva pilarna7 min

    Välj ut tre pilar som klassen satt upp och be den som föreslog dem motivera. Sudda den pil som ingen kan motivera. Säg att det är ett bra ögonblick och inte ett misslyckande – en pil utan mening är ingen koppling.

  5. Fotografera och slå fast3 min

    Fotografera kartan och säg att den delas till klassen. Peka sist på reklamgrenen och slå fast dagens besked: reklam är en del av marknadsföringen, inte hela.

Elevmaterial 1
Målkarta – de sex grenar kartan bör få
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens eget stöd. Delas inte ut och projiceras inte. Skriv aldrig upp en gren själv – ställ frågan som leder dit.

Reklam

Budskap som företaget betalar för att sprida i medier.

  • Annonsen i lokaltidningen
  • Det sponsrade inlägget i flödet
  • Fråga som leder dit: vad av det Nina gjorde kostade henne pengar till någon utanför butiken?

Skyltfönstret och exponeringen

Hur varorna visas och placeras, i butiken och i webbutiken.

  • Skyltdockan som flyttas närmare glaset
  • Bordet vid entrén som läggs om
  • Fråga som leder dit: varför står vissa varor längst fram?

Erbjudanden och priser

Det som ska få kunden att köpa nu.

  • Skylten i dörren om två för en
  • Fråga som leder dit: vad i butiken vill att du ska köpa i dag och inte nästa vecka?

Varan och förpackningen

Varan själv talar också, särskilt när ingen räcker fram den.

  • Fråga som leder dit: hur väljer du mellan två varor du aldrig har provat?

Bemötandet – före, under och efter köpet

Det som avgör om kunden kommer tillbaka och vad kunden berättar för andra.

  • Hälsningen i dörren, också till den som bara tittar
  • Bytet av tröjan
  • Fråga som leder dit: räknas det som händer efter att kunden har betalat?

Vägarna till kunden

Butiken, webbutiken, annonsen och flödet i mobilen.

  • Fråga som leder dit: på hur många ställen mötte kunderna butiken den här torsdagen?
Bara för dig
  • Det vanligaste felet är noder utan pil – ord som hamnar på tavlan för att de låter rätt. Kräv meningen som förklarar kopplingen varje gång, också när noden är självklar.
  • Kommer klassen inte förbi reklam och skyltfönster: gå till frågorna om före, under och efter köpet. De brukar öppna hela kartan.
  • Låt gissningarna från lektionens början stå kvar i sitt hörn. Peka på dem i sista steget och låt klassen se vad de själva trodde.
Om metoden

Klassen bygger tillsammans en begreppskarta på tavlan. Läraren skriver upp det centrala begreppet och eleverna föreslår noder och, viktigast, hur noderna hänger samman – varje pil måste motiveras. Läraren har en målkarta som stöd men skriver bara upp det klassen kommer fram till, och styr med frågor där kopplingar saknas. Kartan fotograferas till slut och delas som anteckning.

Pedagogisk metod: Gemensam begreppskartläggning (concept mapping); att explicit formulera relationer mellan begrepp bygger sammanhängande kunskapsstrukturer.

4Huvudaktivitet
Aktivitet

Klok penna

15 min

Låta varje elev sätta egna ord på en del av dagens innehåll genom att förklara den för en kamrat.

  1. Välj och förbered2 min

    Varje par väljer en gren ur kartan – eller, om ni körde fallet, ett av salongens exempel. Den som ska förklara får en halv minut att tänka.

  2. Första rundan5 min

    Den ena förklarar sin gren: vad den innehåller, varför den hör till marknadsföring och vad företaget vill uppnå med den. Den andra antecknar det som sägs, ordagrant där det går, och avbryter inte.

  3. Byt roller5 min

    Byt. Den som antecknade förklarar nu en annan gren, och den som talade skriver.

  4. Ett ord tillbaka3 min

    Varje par läser upp en enda mening ur sina anteckningar – den som blev tydligast. Låt två eller tre par läsa om tiden är knapp; välj då de grenar som var tunnast på kartan.

Bara för dig
  • Anteckningarna är poängen, inte samtalet. Den som lyssnar ska skriva ner den andras ord, inte sina egna – då hörs det direkt när en förklaring är luddig.
  • Går klassen inte jämnt upp i par: bilda en grupp om tre, där den tredje antecknar båda förklaringarna och lägger till en egen mening.
  • Håll utkik efter par som förklarar med exempel utan att säga vad företaget vill uppnå. Ställ frågan till dem direkt.
Om metoden

Eleverna arbetar i par. Den ena förklarar hur en uppgift ska lösas eller resonerar kring en fråga, medan den andra lyssnar aktivt och antecknar det som sägs. Efter en stund byter de roller. Att sätta ord på sitt tänkande fördjupar förståelsen hos båda.

Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "Klok penna" (kooperativt lärande, Kagan); självförklaring (self-explanation).

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Skriv en sak som är marknadsföring men inte reklam, och vad företaget vill uppnå med den.
  2. Varför räknas bemötandet efter köpet som marknadsföring?
  3. Vad är skillnaden mellan reklam och marknadsföring? Svara med en mening.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Vad marknadsföring är

Svara med egna ord på uppgift 1–3. Uppgift 4 och 5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

  1. Marknadsföring är reklam och allt annat ett företag gör för att varorna och tjänsterna ska säljas och finnas att få tag på. Ge tre exempel på sådant som räknas som marknadsföring men inte är reklam. Skriv sedan varför bemötandet efter köpet räknas med.

  2. Här är sex saker som en klädbutik gör under en vecka. a) Butiken betalar för ett sponsrat inlägg i ett flöde. b) Personalen bygger om skyltfönstret med vårens jackor. c) En skylt vid kassan lovar tre för två. d) En kund får byta en tröja som gick sönder, och blir vänligt bemött. e) Butiken har en annons i lokaltidningen. f) Alla som kommer in hälsas välkomna av personalen. Sortera de sex punkterna i två spalter: reklam respektive annan marknadsföring. Skriv sedan en mening per punkt om varför alla sex ändå räknas som marknadsföring.

  3. En frisörsalong säljer en tjänst, inte en vara. Skriv tre saker en salong kan göra som är marknadsföring, och vad var och en ska få kunden att göra.

  4. Vad räknas som marknadsföring enligt marknadsföringslagen? Ringa in ett alternativ. a) Bara betalda annonser och reklamfilmer i medier. b) Allt utom det som händer efter att kunden har betalat. c) Reklam och allt annat företaget gör för att varorna och tjänsterna ska säljas och finnas att få tag på – före, under och efter köpet.

  5. Hur förhåller sig reklam och marknadsföring till varandra? Ringa in ett alternativ. a) Reklam är en del av marknadsföringen. b) Reklam och marknadsföring betyder samma sak. c) Marknadsföring är en del av reklamen.

Fler aktiviteter

Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Fördjupning mot högre betyg: pröva varför ett företag lägger pengar på sådant som inte säljer något i dag.

  1. Tänk själv2 min

    Var och en läser frågan och skriver stödord enskilt.

  2. Klok penna6 min

    Den ena resonerar högt medan den andra antecknar. Byt roller efter halva tiden.

  3. Två meningar5 min

    Paret skriver tillsammans två meningar: en om vad butiken vinner på bytet, och en om vad den förlorar.

  4. Uppläsning2 min

    Tre par läser upp. Lyft mönstret som brukar framträda: det som kostar i dag kan vara det som gör att kunden kommer tillbaka.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Analysera ett kort verklighetsfall där all marknadsföring utom reklamen har fallit bort.

  1. Läs fallet3 min

    Eleverna läser fallet enskilt på skärmen.

  2. Analys i par7 min

    Paret listar vad butiken gör respektive inte gör, och enas om ett råd till ägaren.

    • Vad gör butiken för att bli vald – och vad gör den inte?
    • Vilket enda råd skulle ni ge ägaren först?

  3. Uppsamling5 min

    Tre par ger sitt råd. Peka på att nästan alla råd kostar lite eller ingenting – och ändå är marknadsföring.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Differentiering

  • Ett kortare pass: hoppa över steget där pilarna prövas och korta klok penna till sex minuter – kartan och bytet av roller är det som måste hinnas med.
  • Behöver klassen ett lugnare pass eller saknas tavelyta: kör fallet om salongen i stället för kartan, så arbetar eleverna sittande i par hela momentet.
  • Stöd: låt spalten från berättelsen stå kvar på tavlan hela lektionen, och ge den som har svårt att komma igång på tillämpningsbladet de tre första exemplen muntligt.
  • Utmaning: fördjupningen om varan som tas tillbaka, eller de två sista uppgifterna på tillämpningsbladet, där eleven ska dra en egen slutsats och skriva om ett exempel.

Vad tyckte du om den här lektionen?