Praktisk marknadsföring
Lektion 5

Räkna ihop och tolka – utan att säga mer än svaren bär

Kap 05: Marknadsundersökning – ta reda på vad kunden vill70 min + exit ticket

Lärandemål

  • Räkna om antal till andelar, och veta vilket tal andelen ska räknas på.
  • Räkna ut bortfallet och förklara vilka två saker som avgör hur stor skada det gör.
  • Redovisa de fyra uppgifter som alltid ska stå i en redovisning.
  • Hålla isär vad svaren visar, hur man tolkar dem och vad man föreslår.
  • Skriva ut vad underlaget inte bär – utan att avfärda resultatet med att det är litet.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Ditt material ligger här och väntar. Strecken ska bli tal, och talen något du vågar påstå. Vi räknar tre gånger: en gång tillsammans på tavlan, en gång på egen hand, och en gång med förutsättningarna ändrade så att svaret betyder något annat. Sista tjugo minuterna skriver du din tolkning och lämnar in den med ditt material. Två meningar väger tyngst: en om vad du vet, en om vad du inte vet.

Lektionsupplägg

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Hjärndump

5 min

Plocka fram urvalet från lektion 2 och den egna insamlingens luckor ur minnet, så att dagens räkning landar i något eleverna redan bär på.

Förbered innan
  • Dela tillbaka insamlingsblanketterna i dörren, så som du lovade när du samlade in dem.
  • Ha extra blanketter till den som fick en tidsfrist och samlat in på egen hand.

  1. Skriv utan hjälpmedel3 min

    Visa uppgiften. Böcker och anteckningar stängda; blanketten får ligga med baksidan upp. Gå runt och se att alla skriver, och säg inget om innehållet.

  2. Fyll på med grannen2 min

    Paren jämför och fyller på det de själva glömt. Fånga upp en enda lucka högt. Oftast är det den tredje frågan – många skriver bara att de fick för få svar, och missar vilka som aldrig kunde komma med. Säg då att de två sakerna inte är samma sak, och att dagens lektion handlar om skillnaden.

Bara för dig
  • Rätta inget skriftligt. Poängen är framplockningen, inte listan.
  • Den tredje frågan är dagens ingång. Släpp den inte förrän någon har sagt att de som var där en annan tid, en annan dag eller aldrig kommer dit inte finns i materialet.
Om metoden

Eleverna skriver under tre minuter ner allt de minns från föregående lektion, utan att titta i anteckningar eller bok. Därefter jämför de i två minuter med en granne och fyller på det de själva glömt. Läraren fångar upp ett par luckor som behöver rätas ut innan dagens innehåll börjar.

Pedagogisk metod: Aktiv framplockning (retrieval practice) utan hjälpmedel, följd av kamratjämförelse – en av de mest väldokumenterade teknikerna för långsiktigt minne.

2Genomgång
input

Läsning av en yrkeshandling

15 min

Låta eleverna leta upp i en riktig undersökningsrapport var det står vilka som svarat, hur de valdes ut och vad rapporten faktiskt påstår – och hitta den mening som går längre än materialet bär.

Förbered innan
  • Kopiera rapportutdraget, ett per par.
  • Kopiera läsguiden, en per elev.
  • Bilda par i förväg.

  1. Ram2 min

    Dela ut utdraget och läsguiden. Säg vad det är: ett rensat utdrag ur en undersökningsrapport, med rapportens eget språk kvar. Säg att guiden ber dem slå upp tre bestämda uppgifter i handlingen, och att den sista frågan bara går att besvara om de tre används tillsammans.

  2. Paren letar i handlingen9 min

    Paren läser och fyller i guiden. Gå runt. Ge sidhänvisning eller rubriknamn, aldrig svaret. Den som fastnar på sista frågan får motfrågan: vilka fick över huvud taget chansen att svara, och gäller rapportens sista mening dem eller alla?

  3. Facit i handlingen4 min

    Gå igenom var svaren stod, genom att peka i utdraget rubrik för rubrik. Ta sedan sista frågan. Landa i tre saker. Ett: rapportens resultatavsnitt är korrekt – det säger vad de svarande svarade. Två: sista meningen i slutsatsen går längre, eftersom den påstår något om alla besökare medan urvalet bara är de som gick förbi entrén vid två tillfällen. Tre: skillnaden mellan de två är hela skillnaden mellan ett resultat och ett löfte. Säg också att rapporten gör en sak rätt som många hoppar över: den skriver ut hur många som tillfrågades och hur många som svarade, och det är just den uppgiften som gör att läsaren själv kan bedöma slutsatsen.

    • Var i handlingen står det hur de tillfrågade valdes ut?
    • Vilken mening i slutsatsen går längre än materialet bär – och vad exakt är det den påstår?
    • Hur skulle du skriva om den meningen så att den blir sann?
Elevmaterial 2
Utdrag ur en undersökningsrapport: Öppettiderna i Kvarnportens galleria
En per par
Förhandsgranska

Ett utdrag per par. Texten är rapportens egen – den är inte omskriven för er skull. Läs den med läsguiden bredvid.

Uppdraget

Kvarnportens centrumförening har låtit undersöka besökarnas inställning till att flytta gallerians stängningstid från 19.00 till 20.00 på vardagar. Undersökningen genomfördes i november.

Så genomfördes undersökningen

Insamlingen skedde genom besöksintervjuer vid gallerians huvudentré vid två tillfällen: torsdag 6 november kl. 16–19 och lördag 8 november kl. 11–14. Intervjuarna tillfrågade de besökare som passerade entrén under insamlingstiden. Något urval ur en förteckning över besökarna har inte gjorts. Antal tillfrågade: 214. Antal som besvarade hela formuläret: 168. Bortfall: 46 personer, motsvarande 21 procent av de tillfrågade. Formuläret omfattade fyra frågor med fasta svarsalternativ samt ett alternativ "tveksam, vet ej". Deltagandet var frivilligt och svaren lämnades anonymt.

Resultat

Fråga 1. Skulle du besöka gallerian oftare om den höll öppet till kl. 20.00 på vardagar? Ja: 96 (57 %). Nej: 54 (32 %). Tveksam, vet ej: 18 (11 %). Summa: 168 (100 %). Fråga 2. Vid vilken tidpunkt besöker du vanligen gallerian på vardagar? Före kl. 14: 71 (42 %). Kl. 14–17: 62 (37 %). Efter kl. 17: 35 (21 %). Summa: 168 (100 %). Andelarna är beräknade på antalet svarande, inte på antalet tillfrågade.

Undersökningens begränsningar

Insamlingen omfattar två tillfällen i november och speglar därför inte besöksmönstret under andra veckodagar, tider på dygnet eller årstider. De tillfrågade utgörs av dem som passerade huvudentrén under insamlingstiden. Personer som besöker gallerian vid andra tidpunkter, som använder andra entréer eller som har slutat besöka gallerian har inte kunnat komma med. Resultaten kan därför inte räknas om till samtliga besökare.

Slutsats och rekommendation

Av de 168 som svarade uppgav 96, alltså 57 procent, att de skulle besöka gallerian oftare vid en senare stängningstid. Samtidigt uppgav 21 procent att de vanligen besöker gallerian efter kl. 17. Centrumföreningen rekommenderas att pröva en senare stängningstid under en avgränsad period och följa upp besöksflödet med räkning vid entréerna. Besökarna vill ha längre öppettider på vardagar.

Läsguide till rapportutdraget
En per elev
Förhandsgranska

Slå upp svaren i handlingen. Skriv också under vilken rubrik du hittade dem. Fråga 5 går bara att besvara om du använder svaren på fråga 1 till 3 tillsammans.

1. Hur många tillfrågades, hur många svarade, och hur stort var bortfallet? (rubrik: ______)

2. Hur valdes de tillfrågade ut? (rubrik: ______)

3. Med vilken metod samlades svaren in, och när? (rubrik: ______)

4. Vilket tal är andelarna räknade på – de tillfrågade eller de svarande? Var står det?

5. En mening i slutsatsen går längre än materialet bär. Skriv av den, och skriv varför den gör det.

6. Skriv om den meningen så att den blir sann.

Bara för dig
  • Sista meningen i slutsatsen är avsiktligt planterad, och rapporten motsäger sig själv: begränsningsavsnittet säger uttryckligen att resultaten inte kan räknas om till samtliga besökare, medan sista meningen gör just det. Avslöja inte det – låt paren hitta motsägelsen.
  • Rapporten är i övrigt korrekt skriven, och det är poängen. En rapport kan göra allt rätt i metoddelen och ändå gå för långt i sista raden.
  • Kommer invändningen att 168 svar är för få: håll fast vid skillnaden. Underlagets storlek ska namnges, men den avfärdar inte resultatet – det är vem som frågades, inte hur många, som avgör vad slutsatsen får omfatta.
  • Låt utdraget ligga kvar på bänkarna. Beräkningsverkstaden använder samma sätt att skriva ut tal och andelar.
Om metoden

Eleverna får en verklig handling ur yrket – en plan, ett protokoll, en karta, en lista eller en etikett – och läser den med en styrd läsguide i stället för att lyssna på en genomgång. Läsguiden pekar ut var i handlingen olika uppgifter står, ber eleverna slå upp tre bestämda uppgifter och avslutas med en fråga som bara kan besvaras om uppgifterna används tillsammans. Handlingen delas ut i original eller som ett rensat utdrag, inte omskriven till lärobokstext: att hitta rätt i en verklig blankett med sitt eget språk och sina egna förkortningar är en del av yrkeskunnandet. Läraren går igenom facit i handlingen så att alla ser var svaret stod. Gäller handlingen ett farligt ämne eller en maskin ska dess uppgifter om skydd och säkerhet vara en av de bestämda uppgifterna eleverna slår upp – de hoppas aldrig över.

Pedagogisk metod: Autentiskt yrkesdokument med styrd läsguide (ämnesspecifik litteracitet, reading guide); eleven tränar att läsa yrkets egna texttyper i stället för en pedagogiskt omskriven version av dem.

3Huvudaktivitet
Aktivitet

Beräkningsverkstad

30 min

Bygga upp omräkningen från antal till andel i tre steg, så att eleverna kan räkna sitt eget material – och se att samma tal betyder olika saker när förutsättningarna ändras.

Förbered innan
  • Kopiera räkneuppställningen, en per par.
  • Kopiera de tre talen, ett set per par.
  • Se till att varje par har en räknare, eller att en mobil får användas som räknare under passet.
  • Bilda par. Ojämnt antal löses med en trio – då räknar två och den tredje kontrollräknar.
  • Ha facit hos dig. Det delas inte ut.

  1. Läraren räknar tal 1 på tavlan och tänker högt8 min

    Rita upp uppställningen på tavlan, exakt som den ser ut på blanketten, och fyll i den ruta för ruta med gymmets tal: 45 tillfrågade, 36 svarande, ja 27, nej 6, vet ej 3. Tänk högt vid varje val. Säg varför svarsandelen räknas på 36 och inte på 45: andelen ja är en andel av dem som svarade, för de nio som teg har inte sagt ja. Räkna: 27 delat med 36 är 0,75, alltså 75 procent. Räkna sedan nej och vet ej på samma sätt och kontrollera att andelarna summerar till hundra. Byt därefter nämnare med avsikt och säg det högt: bortfallet räknas på de tillfrågade, alltså 45 minus 36 är 9, och 9 delat med 45 är 0,20, alltså 20 procent. Skriv upp den enda regel som behövs: skriv alltid ut vilket tal du delade med.

    • Varför räknas andelen ja på 36 och inte på 45?
    • Varför räknas bortfallet på 45 och inte på 36?
    • Vad hade hänt med de 75 procenten om jag delat med fel tal?

  2. Paren räknar tal 2 – samma uppställning8 min

    Paren räknar salongens tal i samma uppställning. Gå runt och titta på nämnaren, inte på svaret – det är där felet sitter. Låt paren jämföra sitt svar med ett annat par innan du ger facit. Ge sedan facit högt: ja 24 av 40 är 0,60, alltså 60 procent; nej 12 av 40 är 30 procent; vet ej 4 av 40 är 10 procent; bortfallet 10 av 50 är 20 procent.

  3. Tal 3 – förutsättningarna ändras9 min

    Dela ut tal 3, som är två undersökningar om samma sak. Paren räknar båda och skriver in dem i uppställningen. Facit: den första ger 48 av 60, alltså 80 procent, med ett bortfall på 440 av 500, alltså 88 procent. Den andra ger 14 av 34, alltså ungefär 41 procent, med ett bortfall på 6 av 40, alltså 15 procent. Låt paren jämföra med ett annat par. Ställ sedan frågan som talet är byggt för, och låt paren skriva sitt svar innan någon säger det högt.

    • Samma fråga, två svar: 80 procent och 41 procent. Vilket av dem skulle ni våga bygga ett beslut på?
    • Vilka är det som klickar på en enkätlänk om månadsleveranser – och hur skiljer de sig från de 440 som lät bli?
    • Vilken av de två sakerna som avgör bortfallets skada är det som skiljer undersökningarna åt?

  4. Tolkningen – vad siffran betyder för beslutet5 min

    Ta två pars svar och landa i tre saker. Ett: 80 procent är korrekt uträknat och ändå det svagare talet, eftersom de 440 som teg sannolikt skiljer sig från de 60 som svarade – den som frivilligt klickar på en länk om månadsleveranser är rimligen redan intresserad. Två: ett stort bortfall betyder inte i sig att resultatet är skevt; skevheten uppstår först om de tysta skiljer sig från de svarande, och det kan man aldrig veta säkert, bara misstänka och redovisa öppet. Tre: att fråga fler hade inte hjälpt, eftersom att vissa grupper inte kommer med inte rättas till av att man frågar fler. Avsluta med frågan om vad som skulle få dem att räkna om – och säg att svaret på den frågan är just det de nu ska skriva om sitt eget material.

    • Vad skulle få er att räkna om, eller att göra om undersökningen?
Elevmaterial 3
Räkneuppställning – från antal till andel
En per par
Förhandsgranska

Använd samma uppställning till alla tre talen. Skriv alltid ut vilket tal du delade med – det är där felen sitter, inte i räkningen.

A. Tillfrågade (antal)

B. Svarande (antal)

C. Svar per alternativ (antal) – en rad per alternativ, plus vet ej

D. Andel per alternativ = raden i C delat med B. Skriv uträkningen, decimaltalet och procenten.

E. Kontroll: summerar andelarna i D till 100 procent?

F. Bortfall (antal) = A minus B

G. Bortfall (andel) = F delat med A. Skriv uträkningen och procenten.

H. Vilket tal delade jag med i D, och vilket i G – och varför inte samma?

I. Vad betyder talet för beslutet? Och vad skulle få mig att räkna om?

Tal 1 till 3
En per par
Förhandsgranska

Ett set per par. Tal 1 räknar läraren på tavlan. Tal 2 räknar ni själva. Tal 3 delas ut sist.

Tal 1 – Gymmet (läraren räknar på tavlan)

Ett gym frågade 45 medlemmar i receptionen mellan klockan 17 och 19 på tre vardagar. Frågan: "Vill du att gymmet öppnar en timme tidigare på morgonen?" 36 svarade. Ja: 27. Nej: 6. Vet ej: 3.

Tal 2 – Salongen (ni räknar)

En frisersalong frågade 50 kunder i samband med besöket under två veckor. Frågan: "Vill du kunna boka tid på söndagar?" 40 svarade. Ja: 24. Nej: 12. Vet ej: 4. Räkna andelarna för varje alternativ, kontrollera att de summerar till hundra, och räkna ut bortfallet i antal och andel.

Tal 3 – Två undersökningar om samma sak (förutsättningarna är ändrade)

En webbutik som säljer hundfoder funderar på att erbjuda kunderna en fast leverans varje månad. Två undersökningar har gjorts om samma sak. Undersökning 1. En länk till en enkät lades in i orderbekräftelsen till alla 500 kunder som handlat den senaste månaden. 60 svarade. Av dem ville 48 ha en fast månadsleverans. Undersökning 2. Personalen drog 40 kunder med slumpen ur kundlistan och ringde upp dem. 34 svarade. Av dem ville 14 ha en fast månadsleverans. Räkna båda i uppställningen: andelen ja, och bortfallet i antal och andel. Skriv sedan i fält I vilket av talen ni skulle våga bygga ett beslut på, och varför.

Facit och kommentarer till de tre talen
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens eget underlag. Delas inte ut och projiceras inte.

  1. Tal 1 – Gymmet

  2. Tal 2 – Salongen

  3. Tal 3 – Webbutiken, båda undersökningarna

  4. Tolkningen av tal 3 – det som ska sägas högt

  5. Frågan om att fråga fler

Facit — visas inte för eleverna
  1. Ja: 27 av 36 = 0,75 = 75 procent. Nej: 6 av 36 ≈ 0,17 = 17 procent. Vet ej: 3 av 36 ≈ 0,08 = 8 procent. Kontroll: 27 + 6 + 3 = 36, och andelarna summerar till 100 procent avrundat. Bortfall: 45 − 36 = 9, och 9 av 45 = 0,20 = 20 procent. Det vanligaste felet i hela kapitlet är att räkna på 45 i stället för 36 – peka på det medan du räknar, inte efteråt.
  2. Ja: 24 av 40 = 0,60 = 60 procent. Nej: 12 av 40 = 0,30 = 30 procent. Vet ej: 4 av 40 = 0,10 = 10 procent. Summan är exakt 100 procent, vilket gör kontrollen i fält E tydlig. Bortfall: 50 − 40 = 10, och 10 av 50 = 0,20 = 20 procent. Bortfallet är alltså lika stort som i tal 1, medan ja-andelen är lägre – det är en bra sak att peka på inför tal 3.
  3. Undersökning 1: 48 av 60 = 0,80 = 80 procent. Bortfall: 500 − 60 = 440, och 440 av 500 = 0,88 = 88 procent. Undersökning 2: 14 av 34 ≈ 0,41 = 41 procent. Bortfall: 40 − 34 = 6, och 6 av 40 = 0,15 = 15 procent.
  4. Undersökning 2 är den man ska luta sig mot, och skälet är inte att den har fler svar – den har färre. Skälet är hur urvalet gjordes: 40 kunder drogs med slumpen ur kundlistan, så alla kunder hade en chans att komma med. I undersökning 1 valde de svarande sig själva genom att klicka på länken, och den som gör det om just månadsleveranser är rimligen redan intresserad. Båda sakerna som avgör bortfallets skada talar mot undersökning 1: bortfallet är mycket stort, och de tysta skiljer sig sannolikt från de svarande. Nyansen som skiljer det starka svaret från det godtagbara: ett stort bortfall betyder inte i sig att resultatet är skevt. Skevheten uppstår först om de tysta skiljer sig från de svarande, och det kan man aldrig veta säkert – bara misstänka och redovisa öppet.
  5. Att skicka länken till 500 kunder till hade inte hjälpt. Att vissa grupper inte kommer med rättas inte till av att man frågar fler, och ett stort urval av fel personer är fortfarande ett urval av fel personer. Det som hjälper är att följa upp just dem som inte svarat i det urval man redan dragit.
Bara för dig
  • Räkna tal 1 på tavlan i den uppställning som står på blanketten, ruta för ruta. Räknar du på ditt eget sätt tappar eleverna kopplingen till bladet de sedan ska fylla i.
  • De flesta fel här är nämnarfel, inte räknefel. Titta på vilket tal paret delade med, inte på svaret.
  • Låt paren jämföra med ett annat par innan du ger facit. Två par som fått olika svar hittar nämnarfelet själva på en halv minut.
  • Tal 3 är byggt så att det korrekt uträknade högre talet är det svagare underlaget. Låt inte klassen lämna passet utan att den poängen är sagd högt.
  • Kommer invändningen att 34 svar är för få för att lita på: håll fast vid skillnaden mellan att namnge underlagets storlek och att avfärda resultatet med den. Antalet ska alltid skrivas ut – men det är vem som frågades som avgör vad slutsatsen får omfatta.
Om metoden

Passet bygger upp en yrkesmässig beräkning i tre steg: läraren räknar ett fullständigt exempel på tavlan och tänker högt vid varje val, eleverna räknar sedan ett likadant tal själva med samma uppställning, och till sist ett tal där förutsättningarna är ändrade så att svaret måste tolkas. Uppställningen är gemensam och ges som färdig blankett – enheter, delsummor och svar på bestämda platser – eftersom de flesta fel i den här typen av beräkningar är enhetsfel och inte räknefel. Eleverna arbetar i par med en räknare och jämför sitt svar med ett annat par innan facit gås igenom. Sista steget är alltid en tolkning: vad betyder siffran för beslutet, och vad skulle få dig att räkna om? Blocket bär tyngd på de högre nivåerna, där jämförelser mellan alternativ och lönsamhet är själva innehållet, och det är inte säsongsbundet.

Pedagogisk metod: Utarbetade exempel följt av likartad och sedan varierad uppgift (worked example effect, gradvis ökat eget ansvar); den gemensamma blanketten minskar den kognitiva belastningen så att uppmärksamheten går till resonemanget och inte till uppställningen.

4ExaminationLigger fast
Aktivitet

Skriftligt examinationsmoment

20 min

Eleven sammanställer sitt eget material, räknar om till andelar och skriver enskilt sin tolkning – vad svaren bär, och vad de inte bär.

Förbered innan
  • Kopiera sammanställningsblanketten, en per elev.
  • Kopiera kortet över dagens del av matrisen, ett per elev.
  • Se till att alla har sin insamlingsblankett och sin plan framme, och att räknare finns kvar från verkstaden.
  • Ha två eller tre extra räkneuppställningar till den som vill göra om sin uträkning på rent papper.

  1. Ram och nivåerna3 min

    Dela ut sammanställningsblanketten och kortet över dagens del av matrisen. Läs de fyra punkterna och nivåerna högt. Säg vad som lämnas in: blanketten tillsammans med det insamlade materialet, alltså insamlingsblanketten med strecken kvar. Peka särskilt på den punkt som skiljer stegen åt – att skriva ut vad underlaget inte bär, utan att avfärda resultatet med att det är litet.

  2. Enskilt skrivande i tystnad15 min

    Eleverna räknar och skriver. Handled inte innehållet – förtydliga bara instruktionen, håll tiden och håll arbetsron. Säg vid halvtid hur många minuter som är kvar. Den som blir klar tidigt läser sin tolkning mot matrisens tredje del en gång till.

  3. Inlämning och sista dagboksraden2 min

    Var och en skriver sin tredje daterade rad i fältdagboken – en enda mening om vad materialet visade sig bära. Samla sedan in sammanställningen tillsammans med insamlingsblanketten. Säg vad som händer nu: du läser och återkopplar skriftligt, eftersom det inte finns lektionstid för samtal om varje arbete. Den som inte blivit klar får en tidsfrist av dig, och du säger vilken den är innan eleven lämnar salen.

Elevmaterial 3
Dagens pass – del 3 av matrisen
En per elev
Förhandsgranska

Ta fram hela matrisen du fick på lektion 3. Det här kortet är dagens del av den, ord för ord.

Del 3 – Sammanställningen och tolkningen: det här bedöms

  • Antalen är omräknade till andelar, räknade på rätt totalsumma.
  • Redovisningen innehåller de fyra uppgifter som alltid ska stå där.
  • Du håller isär vad svaren visar, hur du tolkar dem och vad du föreslår.
  • Du skriver ut vad underlaget inte bär.

Del 3 – nivåerna

  • E: Antalen är omräknade till andelar på rätt totalsumma. Redovisningen har de fyra uppgifterna. Du skriver en mening om vad du vet och en om vad du inte vet.
  • C: Dessutom håller du isär resultatet, din tolkning och ditt förslag, och du namnger vilka som inte kom med i underlaget.
  • A: Dessutom säger du vad underlaget ändå duger till – vad någon skulle våga pröva på det – utan att avfärda resultatet med att det är litet.

En sak som gäller alla tre delarna

  • Hur många du frågade eller räknade ska alltid skrivas ut. Blev det färre än du tänkt är det inget fel – felet är att inte redovisa antalet.
  • Inga namn, inga personuppgifter, inga foton på kunder eller personal. Du räknar hur många – aldrig vem.

Det här lämnar du in i dag

  • Sammanställningsblanketten, ifylld.
  • Ditt insamlade material, alltså insamlingsblanketten med strecken kvar så att summorna går att kontrollera.
Sammanställning och tolkning
En per elev
Förhandsgranska

Skriv enskilt och tyst. Räkna först, tolka sedan. Lämnas in tillsammans med ditt insamlade material.

1. Syftet – skriv av det från din plan

2. Tabellen: en rad per svarsalternativ eller kategori, med antal och andel. Skriv uträkningen i varje rad, inte bara svaret.

3. Kontroll: summerar raderna till totalsumman, och andelarna till 100 procent?

4. Redovisningsuppgift 1: hur många tillfrågades, och hur många svarade? Räkna också ut bortfallet i antal och andel.

5. Redovisningsuppgift 2: hur valdes de tillfrågade ut – var, när och hur?

6. Redovisningsuppgift 3: hur samlades svaren in – enkät, intervju eller observation?

7. Redovisningsuppgift 4: undersökningens begränsningar – vad säger resultatet ingenting om?

8. Det här visar svaren (bara resultatet – inga slutsatser här)

9. Så tolkar jag det (din läsning av resultatet, tydligt skild från fält 8)

10. Det här föreslår jag att man gör

11. Det här vet jag – en mening med dina egna tal, och var och när du samlade in dem

12. Det här vet jag inte – en mening om vilka som aldrig kom med i materialet

13. Vad underlaget ÄNDÅ duger till: vad skulle någon våga pröva på det, och vad kan det inte slå fast? (Det här fältet är det som når det högsta steget.)

Bedömarstöd till sammanställningen och tolkningen
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens eget underlag. Delas inte ut och projiceras inte. Nivåerna står i elevens kort – det här är stödet för hur de används.

  1. Så läser du fält 2 och 3

  2. Så skiljer du fält 8, 9 och 10 åt

  3. Vanlig fälla: fält 12 blir en ursäkt

  4. Så känner du igen det högsta steget i fält 13

  5. Eleven med mycket få svar

  6. Eleven utan eget material

  7. Återkopplingen

Facit — visas inte för eleverna
  1. Kontrollera nämnaren, inte procenttalet. Andelen per svarsalternativ ska vara räknad på antalet svarande, och bortfallet i fält 4 på antalet tillfrågade. Ett arbete där båda räknats på samma tal har inte hållit isär de två, och det är kapitlets vanligaste fel. Kontrollera också att kategorierna inte är nästlade – går den ena raden in i den andra blir totalsumman fel och andelarna med den.
  2. Fält 8 ska innehålla tal och ingenting annat. Fält 9 är elevens läsning, fält 10 är förslaget. Ett arbete där en slutsats har glidit in i fält 8 har inte hållit isär resultatet från tolkningen – det är den punkten som skiljer det första steget från C. Godkänn en enkel men ren uppdelning framför en ambitiös hopblandad.
  3. Det vanligaste felet är att fält 12 skrivs som en ursäkt: undersökningen är för liten för att säga något. Skilj på att namnge underlagets storlek och att avfärda resultatet med den. Hur många det blev ska alltid skrivas ut – det är en av de fyra uppgifterna – och felet är inte att antalet nämns, utan att antalet får göra resultatet värdelöst. Fältet ska säga vilka som inte kom med: de som var där en annan tid på dygnet, en annan veckodag, eller som aldrig kommer dit. En elev som skriver att antalet blev tolv och att de som kommer en annan tid inte finns med har gjort båda delarna och ska inte petas i den första.
  4. Ett starkt arbete säger vad materialet ändå duger till – vad någon skulle våga pröva på det, och vad det inte kan slå fast. Formuleringen ska vara konkret: att pröva en ändring under en avgränsad tid och följa upp, inte att man borde undersöka mer. Ett tomt fält 13 kan inte kompenseras av en välskriven tabell.
  5. Antalet observationer är inte det som bedöms. En elev som fick tolv svar på en lugn förmiddag och skriver ut det har gjort uppgiften rätt; en elev som skriver femtio utan att kunna säga var talet kommer ifrån har inte det. Kontrollera att strecken finns kvar på det inlämnade materialet, så att summorna går att räkna om.
  6. Låt hen räkna på ett av verkstadens tal och skriva sin tolkning på det. Tolkningen är momentets kärna, och den går att bedöma fullt ut på ett givet material. Anteckna att materialet är givet, så att del två och del tre inte blandas samman i den samlade bedömningen.
  7. Återkopplingen ges skriftligt på blanketten, eftersom det inte finns lektionstid för samtal om varje arbete. Skriv två saker: vilket fält som bär arbetet, och vilket enda fält som skulle ha lyft det ett steg. Lova inget samtal du inte har tid att hålla.
Bara för dig
  • Handled inte innehållet under de femton minuterna. Förtydliga instruktionen, håll tiden, håll arbetsron.
  • Säg innan skrivandet börjar att antalet svar inte är det som bedöms. Utan det beskedet sitter halva klassen och skäms över ett tal som är helt i sin ordning.
  • Samla in insamlingsblanketten tillsammans med sammanställningen. Utan strecken går summorna inte att kontrollera.
  • Den tredje dagboksraden tar trettio sekunder och stänger serien som började med planen. Hoppa inte över den – det är den som gör dagboken till en serie och inte till tre lösa anteckningar.
Om metoden

Eleverna arbetar enskilt och tyst med ett skriftligt moment som ska bedömas: en begreppsdiagnos, en kort skrivuppgift eller en inlämning. Ramen är tydlig och ges innan passet börjar – vad som ska produceras, hur lång tid det tar och vad som händer med resultatet. Till skillnad från ett självständigt arbetspass handleder läraren INTE innehållet: hon förtydligar bara instruktionen, håller tiden och ser till att arbetsron hålls. Momentet avslutas normalt med en kort gemensam återkoppling, eftersom en diagnos som eleverna aldrig får svar på inte fyller sin funktion.

Pedagogisk metod: Formativ kunskapskontroll: själva framplockandet ur minnet (testeffekten) gör diagnosen till ett lärtillfälle och inte bara en mätning, och återkopplingen direkt efteråt är det som gör den formativ.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. 45 tillfrågades, 36 svarade och 27 sa ja. Vilket tal delar du med när du räknar andelen ja – och varför just det?
  2. Skriv en mening om vad ditt eget material visar, och en om vad det inte visar.
  3. Vad är skillnaden mellan att skriva ut hur få svar man fick och att avfärda resultatet för att de var få?

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Sammanställning, bortfall och tolkning

Svara med egna ord på uppgift 1–4. Uppgift 5–6 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

  1. Så här räknar du om ett antal till en andel: valde 42 av 60 ett alternativ är andelen 42 delat med 60, alltså 70 procent. Gör om samma räkning med dina egna tal från din undersökning. Skriv uträkningen, decimaltalet och procenten – och skriv vilket tal du delade med och varför.

  2. Skriv de fyra uppgifter som alltid ska stå i en redovisning. Skriv sedan med en mening varför de finns – vad är det den som läser kan göra tack vare dem?

  3. Vad är bortfall? Förklara varför det allvarliga inte främst är att svaren blev färre, och skriv vilka två saker som avgör hur stor skada ett bortfall gör.

  4. En butik skriver i sin redovisning: "70 procent av våra kunder vill ha öppet längre." Underlaget är 42 ja-svar av 60 tillfrågade utanför entrén en lördag. Skriv vad som är fel i meningen, och skriv om redovisningen i två meningar: en om vad butiken vet och en om vad den inte vet. Skriv sist vad underlaget ändå duger till.

  5. Du frågade 60 personer utanför en entré, och 42 av dem ville ha öppet längre. Vad får du skriva i din redovisning? Ringa in ett alternativ. a) Ingenting om resultatet – ett urval som inte dragits med slumpen får inte redovisas. b) Att 42 av de 60 du frågade utanför entrén ville ha öppet längre, alltså 70 procent. c) Att 70 procent av butikens kunder vill ha öppet längre, eftersom 42 av 60 är 70 procent.

  6. Varför kan tio procents bortfall i en undersökning vara allvarligare än 25 procents i en annan? Ringa in ett alternativ. a) Därför att skadan beror både på hur stort bortfallet är och på hur mycket de som teg skiljer sig från dem som svarade. b) Därför att ett litet bortfall är svårare att upptäcka. c) Därför att undersökningen med tio procents bortfall har färre svar totalt, och färre svar ger alltid ett osäkrare resultat.

Fler aktiviteter

Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Pröva om eleverna kan skilja ett underlag som är litet från ett underlag som är skevt – den skillnad hela kapitlets tolkningsdel vilar på.

  1. Ram och grupper2 min

    Bilda grupper om fyra och numrera dem högt. Säg att alla i gruppen ska kunna svara, eftersom du slumpar vem som talar.

  2. Grupperna arbetar8 min

    Grupperna enas om ett svar med motivering. Gå runt och pressa den grupp som svarar att den med tolv svar är sämst: är den skev, eller bara liten? Och vet vi något om de tysta i den andra?

  3. Slumpade svar5 min

    Dra tre gruppnummer och sedan en person i varje grupp. Landa i att de två sakerna som avgör bortfallets skada är hur stort det är och hur olika de tysta är de svarande, och att ett litet underlag med ett fullständigt genomfört urval kan bära mer än ett stort underlag där de svarande valt sig själva. Säg också att båda undersökningarna ska skriva ut sina antal – att namnge underlagets storlek är ett krav, att avfärda resultatet med den är något annat.

Bara för dig
  • Frågan är svår med flit och siktar mot de högre stegen. Godkänn flera svar om motiveringen håller isär litet och skevt.
  • Fångar du någon som säger att man alltid ska lita på den med flest svar: ta webbutikens två undersökningar en gång till.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Färdighetsträning

Färdighetsträning

15 min

Befästa omräkningen från antal till andel och bortfallsräkningen, med krav på att nämnaren alltid skrivs ut.

Förbered innan
  • Kopiera begreppsbladet, ett per elev som ska köra modulen.
  • Se till att räknare finns.

  1. Ram2 min

    Säg vad som gäller: uppgift 1 till 3 på begreppsbladet, enskilt och tyst. Kravet är att varje uträkning skrivs ut med sin nämnare, inte bara med sitt svar.

  2. Enskilt arbete8 min

    Eleverna arbetar. Gå runt och titta på nämnarna. Den som bara skrivit en procentsats får uppgiften tillbaka – det är vilket tal man delade med som är kunskapen.

  3. Facitbyte i par5 min

    Paren byter blad och kontrollerar varandras nämnare, inte svaren. Regeln är att den som ser en annan nämnare ska kunna säga varför den egna är rätt. Ta bortfallsräkningen högt innan tiden är ute – den räknas på de tillfrågade, inte på de svarande.

Bara för dig
  • Modulen förutsätter att verkstaden eller genomgången är körd. Kör den inte först i passet.
  • Kontrollen i par gäller nämnaren. Två elever som fått samma procenttal på olika nämnare har inte båda rätt.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Differentiering

  • Saknas räknare till alla par: kör klok penna i stället, där räkningen görs en gång gemensamt i slutet i stället för tre gånger i par.
  • Stöd: ge den som fastnar en färdigt ifylld uppställning för tal 1 att härma ruta för ruta, och låt hen räkna bara andelen ja i tal 2 innan bortfallet tas.
  • Har någon mycket få svar i sitt eget material: säg innan skrivandet börjar att antalet inte är det som bedöms, och att den elev som får tolv observationer och redovisar det öppet har gjort uppgiften rätt.
  • Den som saknar material helt räknar på ett av verkstadens tal och skriver sin tolkning på det – tolkningen är momentets kärna, inte insamlingen.
  • Utmaning: låt den som är snabbt klar räkna om sitt eget resultat som om hälften av bortfallet hade svarat tvärtemot de svarande, och skriva vad den räkningen visar om hur känsligt resultatet är.

Vad tyckte du om den här lektionen?