Lektion 10

Redovisning och inlämning

Lärandemål

  • Redovisa muntligt vilka kanaler en arbetsplats använder, vad var och en ska åstadkomma och hos vem.
  • Redogöra för vilka roller som finns på arbetsplatsen och vem som gör vad.
  • Använda kursens ord om sin egen arbetsplats, i tal och i skrift.
  • Läsa ett bedömningsstöd och avgöra vad som skiljer stegen åt.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Tio lektioner sedan började vi med en bild du inte visste var marknadsföring. Nu har du en hel arbetsplats kartlagd. Först läser du bedömningsstödet en sista gång – inte som ett papper från mig, utan som den yrkeshandling det är. Sedan redovisar du för mig och din grupp. Kort, en minut, tre punkter. Jag ställer en fråga direkt och ger dig en till att svara på i skrift. Sist lämnar du in. Blir du inte klar på plats får du en tidsfrist av mig.

Lektionsupplägg

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Påståendestart

5 min

Ställa områdets första laddade påstående en gång till, så att varje elev själv får se vad tio lektioner har gjort med svaret.

Förbered innan
  • Skriv påståendet på tavlan eller lägg det i helskärm innan lektionen börjar.
  • Ta fram talen du antecknade i lektion 2, om du har dem kvar. Har du dem inte: säg hur utfallet såg ut då, så gott du minns, och skriv upp dagens tal ändå.
  1. Samma påstående, tio lektioner senare5 min

    Läs påståendet högt och be alla ta ställning direkt, utan diskussion. Räkna och skriv upp talen bredvid dem från lektion 2. Ta två svar från dem som har ändrat sig: vad var det som fick dig att byta? Slå sedan fast svaret, för nu ska det sägas: påståendet är falskt. Kunden är den som köper, målgruppen är de som ett budskap riktar sig till, och de två grupperna överlappar bara delvis.

    • Håller du med? Tumme upp eller tumme ner.
    • Du som svarar annorlunda i dag än i lektion 2 – vad var det som fick dig att byta?
Bara för dig
  • Det här är enda gången i området du avslöjar svaret på ett påstående i uppstarten. Gör det – frågan har stått öppen i åtta lektioner och redovisningen bygger på att skillnaden mellan kund och målgrupp sitter.
  • Låt de två talen stå kvar på tavlan under redovisningen. Skillnaden mellan raderna är ett bra svar på frågan vad området har gett.
  • Lägg inte mer än fem minuter här. Passets tid tillhör redovisningen.
Om metoden

Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.

Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.

2Genomgång
input

Läsning av en yrkeshandling

15 min

Låta eleverna läsa bedömningsstödet som den yrkeshandling det är, och själva peka ut var kraven skiljer sig mellan stegen, innan de redovisar mot det.

Förbered innan
  • Skriv ut extra exemplar av bedömningsstödet till dem som har tappat bort sitt. Eleverna har bladet sedan lektion 4 och formuleringarna är oförändrade.
  • Kopiera läsguiden, en per elev.
  • Skriv gruppindelningen på tavlan redan nu, så att den inte tar tid av redovisningen.
  1. Handlingen och uppgiften2 min

    Dela ut läsguiden och be alla ta fram sitt bedömningsstöd. Säg vad läsningen ska leda till: tre saker att säga högt i redovisningen som eleven annars hade glömt. Slå fast att bladet är detsamma som i lektion 4 och att inget i det har ändrats.

  2. Läs och markera7 min

    Eleverna arbetar enskilt med läsguidens fyra punkter, direkt i bedömningsstödet. Gå runt och kontrollera att de markerar i texten. Den som blir klar tidigt jämför sin egen kartläggning med C-raden för punkt 1 och stryker under det som saknas.

  3. Jämför i par4 min

    Paren jämför sina markeringar och läser upp sitt svar på läsguidens sista fråga för varandra. Var och en skriver till en sak partnern hade markerat och som hen själv hade missat.

    • Vilket ord i C-raden är det som avgör steget?
    • Vad hade din partner markerat som du hade missat?
  4. Så går redovisningen till2 min

    Gå igenom ordningen konkret innan grupperna sätter sig: vilka grupper som finns, hur lång tid varje elev har, att du sitter med en grupp i taget, att du ställer en fråga muntligt och ger en andra fråga att besvara i skrift under passets sista del, och vad de grupper gör som väntar på sin tur. Säg också beskedet om tidsfristen nu, innan någon har redovisat: den som inte blir klar på plats får en tidsfrist av dig.

Elevmaterial 2
Så bedöms din kartläggning
En per elev
Förhandsgranska

Samma blad du fick i lektion 4. Ingenting i det har ändrats. Tre saker bedöms, både i det du lämnar in och i det du säger när du redovisar.

1. Kanalerna – vilka arbetsplatsen använder och vad de ska åstadkomma

  • E: Du räknar upp minst fem saker som är marknadsföring, varav minst två som inte är reklam, och skriver var du såg dem och vad de ska få kunden att göra.
  • C: Du skriver för varje kanal vad den ska åstadkomma OCH hos vem, alltså vilken målgrupp den talar till, och du visar vad i kanalen som avslöjar det.
  • A: Du väger kanalerna mot varandra: vilken av dem gör mest för vilken målgrupp, och varför. Du drar en egen slutsats om vad arbetsplatsen skulle vinna på att ändra, och motiverar den med ditt eget material.

2. Rollerna – vem gör vad

  • E: Du namnger minst tre roller och skriver tre saker varje person gör.
  • C: Du förklarar hur rollerna hänger ihop kring en och samma skyltning, kampanj eller vara – vem gör vad, i vilken ordning.
  • A: Du förklarar hur uppgifterna är fördelade mellan personerna och vad fördelningen betyder för arbetet, och du prövar dina slutsatser mot det du läst om yrkena.

3. Kursens ord

  • E: Du använder orden marknadsföring och reklam i rätt betydelse, och blandar inte ihop dem.
  • C: Du använder också marknad, målgrupp, kund och kanal rätt, i egna meningar om din arbetsplats.
  • A: Du använder orden säkert och sätter dem i förhållande till varandra – till exempel varför en kund inte behöver tillhöra målgruppen för ett erbjudande.

Vid redovisningen

  • Du redovisar muntligt för läraren och en mindre grupp, och lämnar in den skriftliga kartläggningen samma lektion.
  • Du svarar på två frågor från läraren. De handlar om punkt 3: hur du använder kursens ord.
  • Vill du hellre redovisa skriftligt lämnar du in hela kartläggningen och besvarar lärarens två frågor i skrift.
Läsguide till bedömningsstödet
En per elev
Förhandsgranska

Arbeta direkt i bedömningsstödet. Markera där svaret står, och skriv sedan kort här.

  1. Punkt 1, kanalerna. Ringa in det som står i C-raden men inte i E-raden. Vilka ord är det?

  2. Punkt 2, rollerna. Vad är det E-raden inte kräver men C-raden kräver?

  3. Punkt 3, kursens ord. Skriv upp alla ord som nämns i raderna. Hur många av dem finns i din egen kartläggning?

  4. Slå ihop dina tre svar. Skriv tre saker du ska säga högt när du redovisar, som du annars hade glömt.

Facit — visas inte för eleverna
  1. Vad kanalen ska åstadkomma OCH hos vem, alltså vilken målgrupp den talar till – och att eleven visar vad i kanalen som avslöjar det. E-raden kräver bara att kanalen räknas upp med plats och vad den ska få kunden att göra.
  2. Att eleven förklarar hur rollerna hänger ihop kring en och samma skyltning, kampanj eller vara – vem som gör vad, i vilken ordning. E-raden kräver bara att tre roller namnges med tre uppgifter var.
  3. Marknadsföring och reklam i E-raden, marknad, målgrupp, kund och kanal i C-raden. A-raden kräver att orden sätts i förhållande till varandra. Kartläggningsmallen ber dessutom om en mening med varumärke.
  4. Öppen fråga. Titta efter att eleven skriver något ur sin egen kartläggning och inte återger kriteriet.
Bara för dig
  • Läs inte upp kriterierna åt eleverna. Hela poängen med momentet är att de själva läser ut vad som skiljer stegen – det är den läsningen de kommer att behöva när de får ett bedömningsstöd i nästa kurs.
  • Formuleringarna är oförändrade sedan lektion 4. Ändra dem inte, inte ens för att förenkla: eleverna har bladet i handen och kommer att se skillnaden.
  • Fråga 4 är den som gör läsningen till en förberedelse. Kontrollera att alla har skrivit tre saker innan grupperna sätter sig.
  • Gruppindelningen ska stå på tavlan innan momentet börjar. Att dela in klassen efter läsningen kostar fem minuter av redovisningstiden.
Om metoden

Eleverna får en verklig handling ur yrket – en plan, ett protokoll, en karta, en lista eller en etikett – och läser den med en styrd läsguide i stället för att lyssna på en genomgång. Läsguiden pekar ut var i handlingen olika uppgifter står, ber eleverna slå upp tre bestämda uppgifter och avslutas med en fråga som bara kan besvaras om uppgifterna används tillsammans. Handlingen delas ut i original eller som ett rensat utdrag, inte omskriven till lärobokstext: att hitta rätt i en verklig blankett med sitt eget språk och sina egna förkortningar är en del av yrkeskunnandet. Läraren går igenom facit i handlingen så att alla ser var svaret stod. Gäller handlingen ett farligt ämne eller en maskin ska dess uppgifter om skydd och säkerhet vara en av de bestämda uppgifterna eleverna slår upp – de hoppas aldrig över.

Pedagogisk metod: Autentiskt yrkesdokument med styrd läsguide (ämnesspecifik litteracitet, reading guide); eleven tränar att läsa yrkets egna texttyper i stället för en pedagogiskt omskriven version av dem.

3ExaminationLigger fast
Aktivitet

Praktiskt examinationsmoment

35 min

Låta varje elev redovisa sin kartläggning muntligt för läraren och en mindre grupp, och bedömas mot de tre punkterna eleven har haft i handen sedan lektion 4.

Förbered innan
  • Dela in klassen i grupper om fyra och skriv indelningen på tavlan före lektionen. Arton elever ger fem grupper, trettiotvå ger åtta.
  • Räkna ut tiden per grupp: tjugoåtta minuter delat på antalet grupper. Fem grupper ger drygt fem minuter, åtta ger tre och en halv. Skriv ut tiden per elev på tavlan – en minut vid fem grupper, fyrtiofem sekunder vid åtta.
  • Möblera i öar så att grupperna kan sitta åtskilda och du kan flytta dig mellan dem med en stol.
  • Kopiera kamratresponsbladet, ett per elev, till de grupper som väntar på sin tur.
  • Skriv ihop två frågor per elev i förväg, utifrån det du läste under arbetspasset. Frågorna ska handla om punkt 3: hur eleven använder kursens ord.
  • Ta reda på vilka elever som har valt den skriftliga vägen, så att du inte kallar upp dem.
  1. Ram och turordning4 min

    Säg ordningen högt en sista gång och peka på tavlan: vilka grupper som finns, vilken tid varje elev har, och att redovisningen ska ta upp tre saker – vilka kanaler arbetsplatsen använder och vad var och en ska åstadkomma och hos vem, vilka roller som finns och vem som gör vad, och kursens ord använda om den egna arbetsplatsen. Säg vad de väntande grupperna gör: kamratrespons på varandras skriftliga kartläggningar, med matrisens tre frågor. Håll den här ramen kort – tiden tillhör redovisningarna.

  2. Redovisningsrundor28 min

    Sätt dig hos första gruppen. Varje elev redovisar sina tre punkter på den tid du satt, medan gruppen lyssnar. Ställ din första fråga muntligt direkt efteråt och lyssna på svaret. Ge sedan eleven den andra frågan skriftligt eller genom att säga den – den besvaras under passets sista del. Bedöm mot de tre punkterna och anteckna medan du lyssnar, inte efteråt. Flytta dig till nästa grupp när tiden är slut, även om samtalet är på väg någonstans. De grupper som väntar arbetar med kamratresponsbladet.

    • Vilken av dina kanaler talar till en annan målgrupp än de övriga?
    • Vem på din arbetsplats gör något som du inte visste var marknadsföring innan kursen?
  3. Gemensam avrundning3 min

    Samla klassen. Säg två saker du har hört i dag som du vill att alla ska ta med sig – gärna en kanal ingen annan hade och en roll som saknade titel men fanns ändå. Upprepa beskedet om tidsfristen och säg vad som händer nu: sista delen av passet är skrivtid och inlämning.

Elevmaterial 2
Så går din redovisning till
En per elev
Förhandsgranska

Läs igenom innan din grupp börjar. Kraven är desamma som du fick i lektion 4.

Det här säger du, i den här ordningen

  • Kanalerna: vilka arbetsplatsen använder, vad var och en ska åstadkomma och hos vem.
  • Rollerna: vilka som finns och vem som gör vad.
  • Kursens ord: använd dem medan du talar, om din egen arbetsplats.

Så här går det till

  • Du redovisar muntligt för läraren och en mindre grupp, och lämnar in den skriftliga kartläggningen samma lektion.
  • Du svarar på två frågor från läraren. De handlar om punkt 3: hur du använder kursens ord.
  • Den första frågan svarar du på direkt, muntligt. Den andra får du med dig och besvarar i skrift under passets sista del.
  • Vill du hellre redovisa skriftligt lämnar du in hela kartläggningen och besvarar lärarens två frågor i skrift.
  • Blir du inte klar på plats får du en tidsfrist av läraren.

Medan du väntar på din grupps tur

  • Byt kartläggning med någon i din grupp och gör kamratresponsen på fördjupningsbladet.
  • Läs det du får tillbaka innan du redovisar. Det du inte hinner ändra i texten kan du säga högt i stället.
Frågebank: två frågor per elev
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens eget. Delas inte ut. Frågorna prövar punkt 3, hur eleven använder kursens ord. Välj två per elev och anpassa dem till just den arbetsplatsen.

Frågor på E-nivå – prövar att orden hålls isär

  • Du nämnde flera saker. Vilka av dem är reklam, och vilka är marknadsföring utan att vara reklam?
  • Ge ett exempel från din arbetsplats på marknadsföring som ingen skulle kalla reklam.

Frågor på C-nivå – prövar orden om den egna arbetsplatsen

  • Vilken målgrupp talar den kanal du nämnde först till? Vad i kanalen avslöjar det?
  • Vilka är kunderna på din arbetsplats, och vilka är marknaden?
  • Nämn en kanal du inte tog upp nyss, och säg vad den ska åstadkomma.

Frågor på A-nivå – prövar orden i förhållande till varandra

  • Kan någon vara kund hos er utan att tillhöra målgruppen för ert erbjudande? Ge ett exempel.
  • Vilken av dina kanaler gör mest för vilken målgrupp – och vad grundar du det på?
  • Vad skulle arbetsplatsen vinna på att ändra i en av kanalerna? Motivera med det du själv såg.

Så fördelar du de två frågorna

  • Fråga ett ställs muntligt direkt efter redovisningen och besvaras på plats.
  • Fråga två ger du eleven med sig och besvaras i skrift under passets sista del, på inlämningsbladet.
  • Den som valt den skriftliga vägen får båda frågorna i skrift och besvarar båda under sista delen.
  • Välj fråga ett en nivå under och fråga två en nivå över det du bedömer att eleven ligger på. Då prövas både att grunden sitter och var taket går.
Bara för dig
  • Momentet ligger fast. Räkna ut tiden per grupp före lektionen och håll den – blir passet trångt kortar du tiden per elev, aldrig antalet elever som får redovisa.
  • Anteckna medan du lyssnar, mot de tre punkterna. Bedömning som skjuts till efter passet blir en bedömning av vem du minns bäst.
  • Eleven som blir tyst får sin lapp med stödord i handen och börjar om med kanalerna. Bryt inte in med frågan förrän redovisningen är slut.
  • Kriterierna är oförändrade sedan lektion 4. Kommer en elev och säger att kraven har ändrats: ta fram bladet och läs raden tillsammans.
  • Den som inte blir klar på plats får en tidsfrist av dig, med ett datum. Skjut aldrig arbetet till ett kommande pass – det passet är inte ditt att disponera.
Om metoden

Eleven genomför ett avgränsat yrkesmoment enskilt medan läraren bedömer utförandet mot en bedömningsmatris som eleverna sett i förväg. Ramen ges innan passet börjar: vilket moment som ska utföras, vilken tid som gäller, vad som bedöms och att säkerhetskontrollen är ett krav för godkänt resultat. Till skillnad från ett handlett arbetsmoment handleder läraren INTE här – hon förtydligar uppgiften, håller tiden och avbryter om något görs riskabelt. Bedömningen dokumenteras på plats medan momentet pågår, eftersom ett utförande inte kan bedömas i efterhand, och eleven får kort återkoppling när alla är klara. Riskbedömningen görs innan momentet börjar, och ett moment som avbrutits av säkerhetsskäl följs alltid av träning och ett nytt tillfälle. Momentet kan vara säsongsbundet – lägg examinationen när arbetsuppgiften är aktuell och planera in ett omprovstillfälle inom samma period.

Pedagogisk metod: Praktisk yrkesbedömning mot i förväg känd matris (performance assessment vid station); kriterier som eleven känner före utförandet gör bedömningen förutsägbar och gör momentet till både prov och lärtillfälle.

4ExaminationLigger fast
Aktivitet

Skriftligt examinationsmoment

15 min

Ge tid att besvara lärarens andra fråga i skrift och lämna in kartläggningen, så att både det muntliga och det skriftliga är avslutat när passet är slut.

Förbered innan
  • Kopiera inlämningsbladet, ett per elev, och lägg det på bänkarna före passets sista del.
  • Ha en låda eller en mapp framme att lämna in i, så att inlämningen inte blir en kö vid katedern.
  1. Ram2 min

    Säg vad som ska lämnas in: den skriftliga kartläggningen, inlämningsbladet med svaret på den andra frågan, och kamratresponsen om eleven fick en. Slå fast att det här är tyst arbete och att du inte handleder innehållet nu – du förtydligar bara instruktionen och håller tiden.

  2. Skrivtid11 min

    Eleverna skriver enskilt och tyst. De som valt den skriftliga vägen besvarar båda frågorna. Gå ett varv och kontrollera att namn och arbetsplats står på varje blad. Svara på frågor om instruktionen, inte om innehållet.

  3. Inlämning2 min

    Eleverna lämnar in i lådan, ett bord i taget. Ge den som inte är klar sin tidsfrist med ett datum, och skriv upp den på din lista innan hen går.

Elevmaterial 1
Inlämningsblad
En per elev
Förhandsgranska

Fyll i och lämna in tillsammans med din kartläggning.

Namn och arbetsplats

Jag redovisade muntligt / jag lämnar in skriftligt (ringa in)

Lärarens andra fråga – skriv frågan här

Mitt svar

Har du valt den skriftliga vägen? Skriv då också lärarens första fråga och ditt svar på den.

Checklista före inlämning

Kartläggningen med kanaler och roller är med. Inga namn på kunder eller personal står i texten. Inga foton på människor är bifogade. Namnet står på varje blad.

Bara för dig
  • Det här är den enda delen av passet där du inte handleder innehållet. Säg det innan skrivtiden börjar, annars bildas en kö.
  • Den som blir klar tidigt lämnar in och läser sin kamratrespons i lugn och ro. Ingen ska sitta sysslolös och vänta.
  • Tidsfristen ska ha ett datum och skrivas ned. En muntlig överenskommelse om att bli klar snart är ingen tidsfrist.
Om metoden

Eleverna arbetar enskilt och tyst med ett skriftligt moment som ska bedömas: en begreppsdiagnos, en kort skrivuppgift eller en inlämning. Ramen är tydlig och ges innan passet börjar – vad som ska produceras, hur lång tid det tar och vad som händer med resultatet. Till skillnad från ett självständigt arbetspass handleder läraren INTE innehållet: hon förtydligar bara instruktionen, håller tiden och ser till att arbetsron hålls. Momentet avslutas normalt med en kort gemensam återkoppling, eftersom en diagnos som eleverna aldrig får svar på inte fyller sin funktion.

Pedagogisk metod: Formativ kunskapskontroll: själva framplockandet ur minnet (testeffekten) gör diagnosen till ett lärtillfälle och inte bara en mätning, och återkopplingen direkt efteråt är det som gör den formativ.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Skriv en sak du hörde i dag, hos någon annan, som du själv inte hade tänkt på.
  2. Vilket av kursens ord blev svårast att använda om din arbetsplats? Skriv varför.
  3. Alla som handlar i butiken tillhör målgruppen. Vad svarar du på det i dag, och varför?

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Områdets ord och yrken

Svara med egna ord på uppgift 1–3. Uppgift 4 och 5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

  1. Förklara skillnaden mellan marknadsföring och reklam, och ge två exempel på marknadsföring som inte är reklam. Skriv sedan vad ett företag vill uppnå med sin marknadsföring.

  2. Förklara orden marknad, målgrupp och kund, och skriv ett exempel där någon är kund utan att tillhöra målgruppen.

  3. Nämn fyra yrken ur kapitlet om yrken och roller. Skriv för vart och ett en arbetsuppgift och var arbetet utförs – i butiken, på kontoret, på byrån eller på nätet.

  4. Vilket av yrkena arbetar med att sälja till andra företag i stället för till privatpersoner? Ringa in ett alternativ. a) Butikssäljaren, som möter privatpersoner i butiken. b) Visual merchandisern, som bygger skyltfönster och inspirationsytor. c) Företagssäljaren, som säljer till återförsäljare och grossister genom uppsökande arbete.

  5. Vad menas med kommunikationskompetens i handelns egen beskrivning? Ringa in ett alternativ. a) Att kunna produkternas egenskaper utantill och snabbt kunna svara på frågor om sortiment och priser. b) Att förmedla budskap så att andra förstår, och anpassa ordval, språk, innehåll och kroppsspråk efter mottagare och situation. c) Att behärska ett främmande språk i kundmötet.

Fler aktiviteter

Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Fördjupning mot högsta steget för den som är klar: pröva en egen slutsats om vad en arbetsplats skulle vinna på att ändra.

Förbered innan
  • Bilda grupper om fyra av dem som lämnat in och numrera grupperna.
  1. Enskilt4 min

    Var och en skriver en enda ändring som den egna arbetsplatsen skulle vinna på, och två meningar om vad i det egna materialet som talar för den.

  2. En för alla8 min

    Gruppen läser upp sina förslag för varandra och enas om vilket av dem som är bäst underbyggt – inte vilket som låter bäst. Alla ska kunna redogöra för gruppens val och för skälet. Säg tydligt att vem som helst kan bli utpekad.

  3. Slumpade svar3 min

    Dra tre grupper och peka ut vem som svarar. Pressa på belägget: vad i materialet visar det? Slå fast att det är kopplingen mellan slutsatsen och det egna materialet som skiljer högsta steget från en gissning.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Pröva områdets begrepp på en arbetsplats utan kunder på plats, alltså den sortens fall flera i klassen själva har haft.

  1. Läs fallet3 min

    Eleverna läser fallet enskilt på skärmen.

  2. Analys i par7 min

    Paret listar fem kanaler i fallet och skriver för varje vad den ska åstadkomma och hos vem. Minst två av de fem ska vara sådant som inte är reklam.

    • Vilka av de fem är inte reklam?
    • Vem är kund här – och vem är målgrupp?
  3. Uppsamling5 min

    Tre par läser upp två kanaler var. Slå fast att marknadsföring finns även där ingen kund syns: sortimentet, förpackningarna, ordrarna som packas och webbutikens egen beskrivning av sina kunder är alla kanaler.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Differentiering

  • Räkna ut tiden per grupp innan passet börjar: tjugoåtta minuter delat på antalet grupper, och skriv tiden per elev på tavlan.
  • Fem grupper ger drygt fem minuter per grupp, åtta ger tre och en halv – blir det trångt kortar du tiden per elev, aldrig antalet som får redovisa.
  • Den som inte vill tala inför en grupp går den skriftliga vägen: hela kartläggningen lämnas in under passets sista del och båda frågorna besvaras i skrift, med samma krav.
  • Den som blir tyst får sin lapp med stödord och börjar om med kanalerna.
  • Behöver klassen ramen sagd i stället för läst byter du ut läsningen mot genomgången, som tar samma tid och ger samma besked.
  • Och den som lämnat in tidigt sitter inte sysslolös: kamratresponsen finns kvar, och fördjupningen om vad arbetsplatsen skulle vinna på att ändra går att göra i grupp.

Vad tyckte du om den här lektionen?