Lektion 2

Vilka gäller svaret? Population, urval och tre sätt att samla in

Kap 05: Marknadsundersökning – ta reda på vad kunden vill70 min + exit ticket

Lärandemål

Skilja population från urval och ge ett eget exempel på båda.
Beskriva hur de tillfrågade valdes ut och säga vad det valet betyder för vad resultatet får påstå.
Förklara vad ett sannolikhetsurval är och vilken styrka slumpen har utöver att alla kan komma med.
Välja mellan enkät, intervju och observation utifrån vad man vill veta, och motivera valet.
Ge exempel på att samma fråga kan få olika svar beroende på hur den samlas in.

Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Ett påstående möter dig i dörren, och du tar ställning innan du hunnit tänka efter. Sedan bygger vi tillsammans skillnaden mellan alla som svaret gäller och de få du faktiskt frågar. Resten av passet sorterar ni riktiga undersökningsfrågor mot enkät, intervju och observation – och några av korten går inte att lösa utan bråk i gruppen.

Lektionsupplägg

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart

Uppstart

Påståendestart

5 min

Få klassen att ta ställning till urvalets betydelse innan begreppen ges, så att lektionen har något att pröva mot i slutet.

Ta ställning utan diskussion3 min
Visa påståendet. Ingen diskussion. Tumme upp för håller med, tumme ner för håller inte med. Räkna snabbt och skriv talen i ett hörn av tavlan.
Utfallet står orört2 min
Säg att du inte tänker avslöja något, och att frågan kommer tillbaka innan lektionen är slut. Låt talen stå kvar på tavlan hela passet.

Bara för dig

Avslöja inget. Hela lektionen är svaret, och den elev som får det gratis i minut tre lyssnar inte lika noga.
Frågar någon vad populationen är: säg att ordet kommer om tio minuter och gå vidare.
Ta upp talen igen i exit ticket-läget, eller sist i uppsamlingen om tiden knappar in.

Om metoden

Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.

Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.

2Genomgång

input

Dialogisk figurgenomgång

15 min

Låta klassen själv resonera fram förhållandet mellan alla som svaret gäller och de få som faktiskt tillfrågas – och priset för att välja de få på fel sätt.

Förbered innan

Rensa tavlan helt. Modellen ska byggas på tom tavla, en del i taget.
Rita provrunda själv en gång innan lektionen: en stor ring, en liten ring inuti, två pilar in i den lilla ringen.
Ha ett papper med de fyra frågorna i stegen, så att kedjan hålls i ordning.

Den stora ringen2 min
Rita en stor ring på tavlan och fyll den med prickar. Säg att prickarna är alla kunder i en butik. Fråga innan du sätter ut ordet, och skriv sedan populationen bredvid ringen.
- Butiken vill veta vad kunderna tycker om öppettiderna. Vilka är det undersökningen ska säga något om?
Den lilla ringen4 min
Ringa in ett fåtal prickar inuti den stora ringen. Fråga fram vad den lilla ringen är och skriv urvalet bredvid. Driv sedan fram poängen med frågekedjan: urvalet ska spegla populationen så noggrant som möjligt, för de tillfrågades svar ska säga något om alla. Skriv inte svaren – låt eleverna formulera dem och skriv upp deras ord.
- Vad kallar vi de kunder butiken faktiskt hinner fråga?
- Vad krävs av den lilla ringen för att svaren ska säga något om hela den stora?
- Hur många behöver hamna i den lilla ringen – finns det ett standardtal?
Två pilar in i den lilla ringen5 min
Rita två pilar in i den lilla ringen och bygg dem en i taget. Den första pilen: slumpen drar ur en lista över alla, alla har en chans att komma med och chansen går att beräkna – det kallas sannolikhetsurval. Fråga fram slumpens andra styrka innan du säger den. Den andra pilen: man frågar dem man får tag i utanför entrén, utan lista och utan slump. Skriv priset under den pilen med elevernas egna ord, och lägg sedan till det exakta: resultatet går inte att generalisera till hela populationen.
- Vad vinner butiken på att låta slumpen välja i stället för att välja själv?
- Vem skulle en butikschef kunna frestas att välja bort, om hon fick välja fritt?
- Vad blir priset för den andra pilen – vad får butiken inte längre säga?
Vad man ändå får skriva4 min
Sudda inget. Skriv i stället två meningar under figuren: den ena om 42 av 60 tillfrågade utanför entrén som ville ha öppet längre, den andra om att kunderna vill ha öppet längre. Låt klassen säga vilken som är sann och vilken butiken inte vet något om. Säg att arbetsregeln för egna undersökningar är minst 30 svar, gärna 50 – en praktisk tumregel för skoluppgiften, inte en statistisk gräns – och att hur många det blev alltid skrivs ut. Låt figuren stå kvar på tavlan under resten av lektionen.
- Vilken av de två meningarna är sann?
- Vad är det den andra meningen påstår som butiken inte har underlag för?

Bara för dig

Modellen ritas på tavlan, del för del, och byggs av klassens svar. Ritar du hela figuren först försvinner momentets poäng.
Ett vanligt fel är att eleverna tror att stor population kräver stort urval. Säg rakt ut: populationens storlek har ofta förvånansvärt liten betydelse för hur stort urvalet behöver vara.
Ett annat vanligt fel är att fler svar tros rätta till att vissa grupper saknas. Det gör det inte – ett stort urval av fel personer är fortfarande ett urval av fel personer.
Låt figuren stå kvar. Sorteringsstationerna använder den, och den som fastnar vid ett gränsfall kan skickas dit.

Om metoden

Modellen byggs upp tillsammans med klassen i stället för att presenteras färdig. Läraren visar figuren del för del och driver fram varje steg med en förberedd frågekedja: vad tror ni kommer härnäst, varför ligger den här nivån under den där, vad skulle hända om vi tog bort det här? Eleverna resonerar sig fram till modellens logik, och läraren fyller bara i det de inte kommer på själva.

Pedagogisk metod: Dialogisk undervisning med förberedd frågekedja; eleverna konstruerar sambanden själva vilket ger djupare förståelse än mottagen förklaring.

3Huvudaktivitet

Aktivitet

Sorteringsstationer

35 min

Låta eleverna avgöra vilken insamlingsväg som faktiskt kan besvara en given undersökningsfråga – och upptäcka att gränsfallen är själva kunskapen.

Förbered innan

Kopiera och klipp ut de fem kortleken, en lek per station. Varje lek har fyra kort.
Sätt upp de fem stationerna längs väggarna med gott om avstånd, och lägg ett sorteringsprotokoll vid varje station.
Kopiera sorteringsprotokollet, ett per grupp – gruppen bär med sig sitt eget mellan stationerna.
Dela in i grupper om tre eller fyra. Med 18 elever blir det fem eller sex grupper, med 32 blir det åtta eller nio.
Är det fler än fem grupper: kopiera en extra uppsättning av station 2 och station 4 och sätt upp dem som station 6 och 7, så att alla grupper alltid har en station att gå till. Är det färre än fem grupper: låt grupperna gå två varv och ta samma station en gång till med kravet att skriva en ny motivering.
Ha facit hos dig. Det delas inte ut.

Ram och rundgång4 min
Dela ut protokollen och visa rundgången. Säg vad som ska göras vid varje station: läs kortet, enas om enkät, intervju eller observation, och skriv en motivering på högst en rad. Säg att station 5 är byggd för att vara svår och att den måste hinnas – lägg den sist i rotationen om ni är fem grupper. Signalera vid varje byte.
Stationsrundan20 min
Fyra minuter per station, sedan signal och byte. Gå med och lyssna. Ge inga svar. Motfrågan som löser nästan allt: kan personen själv veta det ni frågar efter, och skulle hon minnas det? Anteckna vilket kort som skapade mest oenighet – det tas först i uppsamlingen.
Facit och gränsfallen11 min
Gå igenom stationerna snabbt, ett kort i taget, och låt en grupp per kort svara. Lägg tyngden på station 5. Landa i de två frågor som skiljer vägarna åt: gäller det vad människor tycker eller vad de gör, och kan personen själv veta och minnas svaret? Säg också att metoden inte är en smaksak – den avgör hur frågorna kan skrivas, och det är därför lektion 3 kommer efter den här och inte före.
- Vilket kort var svårast, och vad var det som gjorde det svårt?
- Vilket av korten går inte att observera sig fram till, hur länge man än står där?
- Vilket kort går inte att fråga sig fram till, hur många man än frågar?

Vad skulle få dig att handla här oftare än du gör i dag?

Sorteringsprotokoll

En per grupp

Förhandsgranska

Ett protokoll per grupp. Bär det med er mellan stationerna. Skriv metoden och en motivering på en rad för varje kort. Vid station 5 skriver ni dessutom vad vägen inte kan ge.

Station 1 – kort 1 till 4: metod och motivering

Station 2 – kort 1 till 4: metod och motivering

Station 3 – kort 1 till 4: metod och motivering

Station 4 – kort 1 till 4: metod och motivering

Station 5 – kort 1 till 4: metod, motivering och vad vägen INTE kan ge

Det kort vi var mest oense om – och varför

Facit och kommentarer till korten

Lärarens eget

Förhandsgranska

Lärarens eget underlag. Delas inte ut och projiceras inte.

Station 1
Station 2
Station 3
Station 4
Station 5 – gränsfallen

Facit — visas inte för eleverna

Kort 1: observation – frågan gäller vad kunderna gör, och det går att räkna. Kort 2: enkät, eller intervju om man vill ha svaren direkt på plats. Kort 3: intervju – skälet finns bara hos personen, och det går inte att se. Kort 4: observation.
Kort 1: enkät. Kort 2: intervju – frågan gäller ett minne och ett skäl, och den behöver följdfrågor. Kort 3: observation – ingen frågas, bokningarna räknas. Grupper som säger att det inte är en observation eftersom man inte står och tittar ska få kapitlets kriterium: i en observation frågar man inte alls, utan tittar, mäter eller räknar. Kort 4: enkät.
Kort 1: observation – köpen räknas, ingen frågas. Kort 2: enkät, och webbenkäten är den enda vägen som ger många svar på kort tid. Kort 3: intervju – bara personen själv kan eller bör svara. Kort 4: observation.
Kort 1: observation. Kort 2: intervju – frågorna ställs muntligt på plats. Godkänn enkät om gruppen menar en lapp som den förbipasserande fyller i själv, men be dem då säga hur många som stannar och gör det. Kort 3: observation. Kort 4: enkät.
Kort 1: går inte att observera. Man kan se att kunden gick förbi, aldrig varför. Måste frågas, alltså intervju – och även då bara till dem som stannar och svarar. Kort 2: går inte att fråga sig fram till, eftersom ingen minns om hon stannade vid ingången. Måste räknas, alltså observation. Korten 1 och 2 är avsiktligt varandras spegelbilder – ta dem tillsammans i uppsamlingen. Kort 3: båda vägarna finns, och skillnaden är poängen. Observationen ger en gissad ålder, enkäten ger en uppgiven. Godkänn båda med motivering, och kräv att gruppen säger vad respektive väg inte kan ge. Kort 4: enkät eller intervju. Observation går inte, eftersom frågan gäller något som ännu inte har hänt.

Bara för dig

Låt figuren från genomgången stå kvar på tavlan. Den grupp som fastnar på vilka svaret gäller kan skickas dit.
Motfrågan som löser nästan allt: kan personen själv veta det ni frågar efter, och skulle hon minnas det?
Håll tiden hårt. Fyra minuter per station låter kort, men lärandet ligger i motiveringen och inte i att hinna diskutera färdigt.
Station 5 måste hinnas. Blir tiden knapp: gå igenom station 1 till 4 med ett kort per station och lägg resten av uppsamlingen på station 5.

Om metoden

Kort med korta situationer eller påståenden ska sorteras in under en modells kategorier – rätt fas, rätt faktortyp, rätt stil. Arbetet sker vid stationer som grupperna roterar mellan eller på bänken med en kortlek per par. Några kort är medvetet gränsfall som kräver diskussion och motivering. Facit gås igenom gemensamt, och gränsfallen är det som ger själva lärandet.

Pedagogisk metod: Kategoriseringsövning med gränsfall (interleaved categorisation); att avgöra vilken kategori ett exempel hör till tränar diskriminerande förståelse av modellen.

4Huvudaktivitet

Aktivitet

En för alla

15 min

Kräva att varje grupp kan motivera ett gränsfall muntligt, så att motiveringen inte stannar hos den som skrev den.

Förbered innan

Numrera grupperna högt och skriv numren på tavlan.
Ha en lapp med gruppnumren att dra ur.

Ram2 min
Säg vad som gäller: gruppen enas om en motivering till ett tilldelat gränsfall, och du drar sedan både gruppnummer och person. Alla i gruppen ska alltså kunna svaret.
Grupperna förbereder8 min
Ge varje grupp ett av de fyra gränsfallen – låt två grupper gärna få samma, det ger två motiveringar att jämföra. Gruppen ska kunna säga tre saker: vilken väg, varför just den, och vad vägen inte kan ge. Gå runt och kontrollera att alla i gruppen kan det, inte bara den som talar mest.
Slumpade svar5 min
Dra tre gruppnummer och sedan en person i varje grupp. Håll dig till tre svar oavsett hur många grupper klassen har – momentet ska rymmas i femton minuter i alla klasstorlekar. Landa i de två spegelfallen: skälet går aldrig att observera, och antalet går aldrig att fråga sig fram till.
- Vilken väg valde ni, och vad kan den inte ge er?
- Finns det någon i klassen som valde en annan väg på samma fall?

Bara för dig

Dra alltid person efter grupp, aldrig tvärtom. Det är kravet på att alla ska kunna svaret som gör förberedelsen värd något.
Har klassen fler än sex grupper: ge samma fall till två grupper i stället för att hitta på fler fall, och ta då båda motiveringarna i uppsamlingen.
Hinner du inte tre svar: ta två och stäng med spegelfallen. Momentet får inte äta av exit ticket.

Om metoden

I grupper om fyra löser eleverna en uppgift tillsammans, och alla ska kunna redogöra för gruppens gemensamma lösning. Läraren drar sedan ett slumpmässigt gruppnummer, och den eleven svarar för hela gruppen. Eftersom vem som helst kan bli utvald tar alla ansvar för att alla förstår.

Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "En för alla" (besläktad med Numbered Heads Together, Kagan); positivt ömsesidigt beroende och individuellt ansvar.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

Vad är skillnaden mellan population och urval? Ge ett eget exempel på båda.
En butik vill veta hur många kunder som går förbi nyhetsbordet utan att stanna. Vilken väg väljer du, och varför går det inte att fråga sig fram till svaret?
Du frågar de 30 första som går ut ur butiken en tisdagsförmiddag. Skriv en grupp i populationen som inte har någon chans att komma med.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Population, urval och tre sätt att samla in svar

Svara med egna ord på uppgift 1–4. Uppgift 5–7 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

Vad är skillnaden mellan population och urval? Ge ett eget exempel på båda. Förklara sedan vad ett sannolikhetsurval är och vilken styrka slumpen har utöver att alla kan komma med.
Räkna upp de tre sätten att samla in svar och skriv med en mening var vad de går ut på. Skriv för varje sätt en styrka och en sak att se upp med.
Ett resultat är aldrig bara vad folk tycker – det är vad folk svarade, insamlat på ett visst sätt. Vad händer med svaren när alternativen läses upp i telefon, och vad händer när samma fråga står i en enkät? Skriv också varför.
Du frågar de 30 första som går ut ur butiken en tisdagsförmiddag. Skriv minst tre grupper i populationen som då har liten eller ingen chans att komma med. Skriv sedan en mening om vad ditt resultat får påstå – och en om vad det inte får påstå.
Vad avgör hur många som behöver tillfrågas i en undersökning? Ringa in ett alternativ. a) Hur säkert resultatet behöver vara och hur urvalet görs. b) Populationens storlek – ju fler undersökningen ska säga något om, desto större måste urvalet alltid vara. c) En standardstorlek på omkring tusen personer, som undersökningar utgår från när inget annat bestämts.
Vad kännetecknar ett kvoturval? Ringa in ett alternativ. a) Slumpen drar de svarande ur en lista över alla i populationen, så att var och en har en chans att komma med och chansen går att beräkna i förväg. b) Den som frågar fyller kvoter under insamlingen, så att olika grupper kommer med i ungefär samma andelar som de har i populationen. c) Man frågar dem man får tag i på platsen, utan lista och utan slump.
En leverantör vill veta varför en butik slutade beställa en vara. Bara butikens inköpsansvariga känner till skälet. Vilken insamlingsväg passar? Ringa in ett alternativ. a) Intervju, eftersom metoden väljs när bara personen själv kan eller bör svara på frågorna. b) Observation, eftersom man kan se vilka varor butiken har slutat ta in. c) Enkät till butikens hela personal, eftersom fler svar alltid ger ett säkrare resultat.

Fler aktiviteter

Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Färdighetsträning

15 min

Befästa parningen mellan undersökningsfråga och insamlingsväg, och låta paren rätta varandra med krav på motivering.

Förbered innan

Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev som ska köra modulen.

Ram2 min
Säg vad som gäller: uppgift 1 på tillämpningsbladet, enskilt och tyst. Läs de tre vägarnas namn högt en gång utan att förklara dem.
Enskilt arbete8 min
Eleverna arbetar. Gå runt och handled. Den som fastnar får motfrågan: kan personen själv veta det du frågar efter, och skulle hon minnas det?
Facitbyte i par5 min
Paren byter blad och jämför. Regeln är att den som ser en skillnad ska kunna säga varför det egna svaret är rätt. Ta fråga 9 och fråga 10 högt innan tiden är ute – de är de två som oftast blir fel.

Bara för dig

Modulen förutsätter att de tre vägarna är införda. Kör den inte före stationsrundan eller genomgången.
Fråga 9 blir ofta fel: att räkna bokningar är en observation, eftersom ingen frågas. Fånga det i facitbytet.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Låta eleverna sätta ord på varför slumpen är starkare än ett omsorgsfullt eget val – i par, där den ena talar och den andra skriver.

Ram och roller2 min
Bilda par och förklara formen: den ena talar, den andra skriver ner det som sägs utan att avbryta. Sedan byter ni. Säg att båda frågorna handlar om vem som väljer.
Första frågan5 min
Talare 1 förklarar varför en butikschef som själv väljer ut trettio kunder att fråga kan få ett vackrare resultat än verkligheten. Följdfrågan till den som fastnar: vem skulle hon helst slippa fråga?
Rollbyte5 min
Paren byter roller. Talare 2 förklarar varför branschens undersökningar på stan ändå görs utan slump, trots priset. Följdfrågan: vad kostar det att skaffa en lista över alla?
Kort uppsamling3 min
Två par läser en mening ur sina anteckningar. Landa i att slumpen garanterar att urvalet dras opartiskt, och att den som väljer bort priset i tid och pengar också väljer bort möjligheten att räkna om resultatet till hela populationen.

Bara för dig

Kräv att orden urval och generalisera används. Det är dem eleverna ska bära in i lektion 3.
Den som skriver får inte avbryta, bara ställa en följdfråga när talaren tystnar.
Anteckningarna är elevernas egna och samlas inte in.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Differentiering

Station 5 är den enda som aldrig får strykas – gränsfallen är lektionens kunskap, och de fyra första stationerna är uppvärmningen till dem.
Krymper passet tas därför station 2 och 4 bort ur rotationen, inte station 5.
Är lokalen för trång för fem stationer, eller blir förflyttningen orolig, gör möts på mitten samma sak sittande: ett fall i stället för tjugo kort, och lika mycket motivering.
Ringfiguren från genomgången är det stöd som behövs för de flesta – låt den stå kvar på tavlan hela lektionen, och ge den grupp som ändå fastnar två kort i stället för fyra vid varje station.
Den som hinner mer skriver ett eget gränsfallskort, där två av vägarna fungerar men ger olika slags svar, och lämnar det till en annan grupp att lösa.

Vad tyckte du om den här lektionen?