Lektion 10

Redovisningen och uppföljningen

Kap 03: Butikskommunikatören i fysisk och digital butik Kap 04: Marknadskommunikation: målgrupp, budskap och kanaler70 min + exit ticket

Lärandemål

Redogöra muntligt för vad det egna materialet ska åstadkomma hos vem, och motivera valen av målgrupp, budskap och kanal med kapitlets begrepp.
Skilja en uppföljning från en beskrivning av vad man gjort: väga resultatet mot det uppdraget begärde.
Ange vad uppföljningen består av i arbetsgången, och vad som görs med det man fått veta.
Ge kamratrespons på ett annat materials budskap, mängd och sanning.

Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Arbetsgången slutar inte när materialet står klart. Den slutar i uppföljningen. Två exempel inleder: det ena är en uppföljning, det andra bara en beskrivning av vad någon gjort. Ni får skilja dem åt. Redovisningen sker i mindre grupper – du visar ditt material och svarar på två frågor om dina val. De sista femton minuterna skriver du din uppföljning, och den lämnas in tillsammans med materialet.

Lektionsupplägg

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart

Uppstart

Påståendestart

5 min

Låta klassen ta ställning till samma påstående som i början av arbetsområdet, nu med hela området bakom svaret, så att den egna förändringen blir synlig.

Förbered innan

Leta fram siffrorna från den gång påståendet ställdes första gången, om du antecknade dem. Skriv upp dem dolt i ett hörn av tavlan och täck över med ett papper.
Lägg påståendet i helskärm.
Peka ut de två platserna i rummet innan lektionen börjar, så att rörelsen går fort.

Ta ställning direkt2 min
Visa påståendet. Eleverna ställer sig vid fönstret eller vid dörren, utan att prata med varandra först. Räkna och skriv utfallet på tavlan bredvid det övertäckta pappret.
Jämför med förra gången3 min
Ta ett svar från varje sida, en mening var. Ta sedan bort pappret och visa siffrorna från första gången. Låt klassen se skillnaden utan att du förklarar den. Säg att den som ändrat sig ska kunna säga vad som fick hen att göra det – frågan kommer tillbaka i dagens sista moment.
- Vad talar för det du valde i dag?
- Har någon flyttat sig sedan förra gången? Vad var det som ändrade uppfattningen?

Bara för dig

Antecknade du inga siffror förra gången: säg det rakt ut och fråga i stället hur många som tror att de svarade annorlunda då. Det fungerar nästan lika bra.
Rätta ingenting här heller. Klassens eget arbete under området är argumentet, inte ditt.
Går klassen mangrant åt ett håll: låt det stå. En enig klass som ändrat sig är ett starkare avslut på området än en delad.

Om metoden

Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.

Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.

2Genomgång

Genomgång

Lärarledd genomgång med modellering

15 min

Visa vad en uppföljning är och vad den inte är, med två exempel att skilja åt, så att eleverna har skillnaden klar för sig innan de skriver sin egen.

Förbered innan

Kopiera de två exempeltexterna, ett exemplar per par.
Ha materialen och uppdragsblanketterna från förra passet klara att dela ut.
Skriv de tre frågorna en uppföljning ska svara på i förväg på tavlan, dolda med ett papper tills du kommer dit.
Bestäm redovisningsgrupperna i förväg och skriv upp dem, så att indelningen inte tar tid av redovisningen.

Var vi är: det fjärde steget3 min
Placera dagens pass i arbetsgången. Uppdraget formulerades, materialet byggdes, och i dag stänger vi cirkeln. Gå igenom vad uppföljningen består av: när skyltningen har stått en tid bedöms dess effekt, återkoppling från kunder och medarbetare samlas in och analyseras, och ändringar görs om det behövs. Utvärderingen gäller också helheten – hur väl lyfte skyltningen och bilderna varorna och varumärkena? – och den ska sluta i förslag på förbättringar. Säg att försäljningsrapporter ibland granskas också, men att det hör till det som kan ingå i yrket, inte till det alla måste kunna. Säg sist varför steget finns: uppföljningen gör arbetsgången till ett kretslopp, det en skyltning lär dig tar du med in i nästa uppdrag.
- Vilka två grupper är det man samlar in återkoppling från?
Två exempel – vilket är en uppföljning?5 min
Dela ut de två anonymiserade exempeltexterna, ett per par. Ge paren två minuter att avgöra vilken av dem som är en uppföljning och vad som skiljer dem åt. Ta sedan tre svar. Landa i skillnaden och säg den rakt ut: den första berättar vad eleven gjorde, i den ordning det gjordes. Den andra ställer resultatet mot det uppdraget begärde och slutar i något som går att göra nästa gång. Den första är en redogörelse, den andra en uppföljning.
- Vilken av texterna är en uppföljning?
- Vad står i den ena som inte står i den andra?
- Vilken mening i text B skulle inte kunna skrivas utan att uppdraget lästes om?
De tre frågorna en uppföljning svarar på4 min
Ta bort pappret och visa de tre frågorna: vad skulle materialet åstadkomma och hos vem, vad blev det faktiskt av det, och vad skulle du ändra om uppdraget kom igen? Gå igenom var och en kort. Säg att den andra frågan är den svåraste när materialet aldrig hunnit möta någon kund – och att svaret då hämtas ur det som faktiskt går att veta: vad kamraterna i gruppen uppfattade, vad du själv ser när du läser materialet med mottagarens ögon, och vad som ändrades under arbetets gång. Säg att den tredje frågan ska sluta i något konkret, inte i att det blev bra.
Så går redovisningen till3 min
Dela ut materialen och uppdragsblanketterna. Läs upp gruppindelningen och peka ut var varje grupp ska sitta. Gå igenom formen: en och en halv minut per elev att visa och berätta, sedan två frågor från gruppen. Säg att du går mellan grupperna, lyssnar och ställer egna frågor, och att kamratresponsbladet fylls i medan de andra talar. Säg också vad som gäller för den som inte blir klar med den skriftliga uppföljningen på plats: den lämnas in ändå, och tidsfristen får eleven av dig enskilt.

Elevmaterial 1

Två uppföljningar – vilken är en uppföljning?

En per par

Förhandsgranska

Läs båda texterna. Bestäm er för vilken som är en uppföljning, och vad som skiljer dem åt. Båda är skrivna av tidigare elever och är avidentifierade.

Text A

Jag valde en termos som mitt uppdrag. Först skrev jag ned vad den kostade och letade upp en bild. Sedan gjorde jag en skylt med röd bakgrund och skrev priset med stora siffror. Jag hann inte göra klart den första skylten så jag gjorde om den, och den andra blev mycket bättre. Jag fotograferade den när den var klar. Jag tycker att den blev snygg och jag är nöjd med hur det gick. Nästa gång ska jag försöka bli klar snabbare.

Text B

Uppdraget var att få den som går förbi att stanna vid termosen och förstå varför den kostar 349 kronor. Min mottagare hade haft en termos förut och behövde alltså inte veta vad en termos är, utan varför just den här var värd pengarna. När jag visade skylten i gruppen läste tre av fyra priset först och löftet sist. Det var tvärtemot vad jag hade tänkt: löftet skulle bära och priset förklara. En i gruppen frågade också vad tolv timmar betyder, vilket jag hade tagit för självklart. Mätt mot uppdraget fungerade skylten alltså delvis. Den fick blicken att stanna, men den förklarade inte varför priset var rimligt. Under arbetets gång bytte jag dessutom från fyra rader text till två, eftersom fyra inte hann läsas av någon som går förbi – det var rätt beslut, men jag strök då meningen om de tolv timmarna, och det var den som bar löftet. Om uppdraget kom igen skulle jag skriva de tolv timmarna som den största texten och priset som den minsta, och pröva skylten på tre personer innan jag gjorde den färdig.

Bara för dig

Säg inte vilken text som är vilken innan paren fått avgöra själva. Det är jämförelsen som lär ut skillnaden.
Text A är avsiktligt inte dålig, bara fel sorts text. Säg det – annars läser eleverna det som att slarv är problemet, när problemet är att uppdraget aldrig nämns.
Håll genomgången på en kvart. Redovisningen är passets tyngdpunkt och den kan inte krympa, eftersom alla ska hinna tala.
Materialen delas ut i det sista steget och inte tidigare. Ligger de framme under genomgången tittar halva klassen på dem i stället för på exempeltexterna.

Om metoden

Läraren presenterar dagens begrepp eller modell strukturerat och i lagom stora steg, med konkreta exempel och modellering av tankegången, utifrån lektionens bildspelsavsnitt. Nya facktermer skrivs ut och förklaras. Genomgången varvas med korta kontrollfrågor. En lärarledd genomgång är ALDRIG längre än 15 minuter – behöver lektionen mer teori delas den upp och varvas med aktivitet.

Pedagogisk metod: Explicit, lärarledd undervisning med modellering och exempel; kognitiv belastningsteori (förträning, utarbetade exempel).

3ExaminationLigger fast

Aktivitet

Praktiskt examinationsmoment

35 min

Examinationens tredje del, muntliga hälften: eleven visar sitt material och redogör för vad det ska åstadkomma hos vem och varför valen ser ut som de gör.

Förbered innan

Kopiera Del C ur bedömningsmatrisen, en per elev. Eleverna har hela matrisen sedan uppdraget skrevs – det här är samma text, inte en ny.
Kopiera redovisningskortet, ett per elev, och kamratresponsbladet i fördjupningsvarianten, ett per elev.
Dela in klassen i grupper om fyra eller fem och skriv upp indelningen. Vid 18 elever blir det fyra grupper, vid 32 elever sju. Möblera fyra till sju öar, eller peka ut platser i rummet och i korridoren utanför om ljudnivån blir för hög.
Ha ditt bedömningsunderlag utskrivet med en rad per elev, och en kolumn för de två frågor du själv ställer.
Se till att varje elev har sitt material, sitt foto eller sin fil och sin uppdragsblankett framme innan varvet börjar.

Ram och matrisens Del C, ordagrant4 min
Läs Del C högt, ordagrant, rad för rad, och säg att det är samma text eleverna fick när uppdraget skrevs. Säg sedan hur den prövas: den muntliga redogörelsen sker i gruppen, och den skriftliga uppföljningen skrivs efteråt och lämnas in – båda hör till Del C och bedöms tillsammans. Säg också vad som gäller för dig: du går mellan grupperna, lyssnar och ställer två frågor till varje elev du hinner fram till, och du handleder inte innehållet.
- Vad är det som skiljer den högsta nivån från den mellersta i Del C?
Grupperna sätter sig och ordningen bestäms3 min
Dela ut redovisningskortet och kamratresponsbladet. Grupperna sätter sig och bestämmer på en minut vem som talar först, andra och så vidare. Gå igenom tiden: en och en halv minut att visa och berätta, sedan två frågor från gruppen, alltså ungefär tre minuter per elev. Säg att gruppen håller tiden själv och utser en tidhållare.
Redovisningsvarvet24 min
Grupperna kör sitt varv parallellt. Gå mellan dem, lyssna och skriv i ditt underlag på plats. Ställ dina två frågor till varje elev du hinner fram till, och prioritera de elever vars uppdragsblankett du hade mest frågetecken kring. De som lyssnar fyller i kamratresponsbladet för den som talar.
- Vad ska materialet få mottagaren att göra – och vem är hen?
- Varför just den kanalen? Vilka når den inte?
- Vad ändrade du under arbetets gång, och varför?
Uppsamling i helklass4 min
Samla klassen. Ta tre elever som säger en sak de tog med sig från någon annans material. Knyt sedan ihop arbetsgången: uppdraget formulerades, materialet byggdes, och nu ska valet följas upp. Säg att de sista femton minuterna är den skriftliga uppföljningen och att den lämnas in tillsammans med materialet.
- Vad tog du med dig från någon annans material?
- Fick någon en fråga i gruppen som hen inte hade tänkt på? Vilken?

Elevmaterial 3

Bedömningsmatrisens Del C – redovisningen och uppföljningen

En per elev

Förhandsgranska

Samma text som du fick när uppdraget skrevs. Den upprepas här därför att det är i dag den gäller. Den prövas på två sätt: din muntliga redogörelse i gruppen och din skriftliga uppföljning.

Del C. Redovisningen och uppföljningen – lektion 10

E: Du visar materialet och berättar vad det ska åstadkomma hos vem. Du skriver vad som blev resultatet och en sak du skulle ändra.
C: Du förklarar dina val av målgrupp, budskap och kanal med kapitlets begrepp och svarar på frågor om dem. I uppföljningen väger du resultatet mot det uppdraget begärde.
A: Du redogör dessutom för vad som ändrades under arbetets gång och varför, och uppföljningen slutar i ett konkret förslag på förbättring som går att använda i nästa uppdrag.

Redovisningskort – en och en halv minut, sedan två frågor

En per elev

Förhandsgranska

Bestäm före din tur vad du säger i vilken ordning. Håll dig till kortet – det räcker precis till tiden.

Så här börjar du: visa materialet och säg tre saker

Vem materialet är till – ungefärlig ålder, vad hen redan vet om varan, vad hen behöver få veta.
Vad materialet ska få hen att göra.
Vilken kanal det är gjort för, och om den är en egen eller en köpt kanal.

Sedan motiverar du, med kapitlets begrepp

Varför just den målgruppen?
Varför ser budskapet ut som det gör – vad i mottagarbeskrivningen styrde det?
Varför den kanalen, och vilka når den inte?

Sist: vad ändrades under arbetets gång?

Vad blev annorlunda än du tänkte när du skrev uppdragsbeskrivningen?
Varför ändrade du det?

Två frågor från gruppen

Gruppen ställer två frågor. Svara kort.
Kommer du av dig: läs upp den mening ur din uppdragsbeskrivning som frågan handlar om, och svara därifrån.

Bedömarstöd Del C – lärarens eget

Lärarens eget

Förhandsgranska

Delas aldrig ut och projiceras aldrig. Eleverna har kvalitetsstegen i matrisen; det här är stödet för hur den används.

Del C prövas av två instrument tillsammans: den muntliga redogörelsen i gruppen och den skriftliga uppföljningen. Räkna inte med att hinna höra varje elev i sin helhet under de tjugofyra minuterna – med sju grupper är det inte möjligt, och det är därför uppföljningsblanketten frågar efter samma sak i skrift. Bedöm på det du hört plus det du läser, och skriv i underlaget medan varvet pågår. Prioritera din rotation. Gå först till de elever vars uppdragsblankett du hade frågetecken kring, och till dem som ändrat sitt material mot beskrivningen – de två grupperna är de där det muntliga tillför mest. En elev som redovisar tryggt och vars blankett var tydlig kan du höra kortare. Den lägsta nivån syns på två saker: att materialet visas och att eleven kan säga vad det ska åstadkomma hos vem. I skrift motsvaras den av att blankettens fält om resultatet och om en ändring är ifyllda med något innehåll. Den mellersta nivån kräver begreppen och vägningen. Muntligt: motiveras målgrupp, budskap och kanal med kapitlets ord – genomsnittskonsument, egen eller köpt kanal, räckvidd, det väsentliga – och håller svaren när gruppen frågar? Skriftligt: ställs resultatet mot vad uppdraget begärde, eller berättas bara vad eleven gjorde? Det är samma skillnad som mellan de två exempeltexterna i genomgången, och den är den vanligaste gränsen att avgöra i dag. Den högsta nivån syns i två fält som hänger ihop: vad som ändrades under arbetets gång och varför, och ett förbättringsförslag som är konkret nog att någon annan skulle kunna utföra det. Ett förslag som lyder att göra den tydligare räcker inte. Ett som lyder att sätta löftet i den största texten och priset i den minsta gör det. Två fällor. Den första: eleven som redovisar utmärkt men vars blankett är tunn, eller tvärtom. Väg ihop – det är samma del, prövad två gånger. Den andra: eleven vars material aldrig mötte någon kund och som därför skriver att det inte går att veta om det fungerade. Godkänn inte det som slutpunkt, men peka på vad som faktiskt går att veta: vad gruppen uppfattade, vad eleven själv ser när materialet läses med mottagarens ögon, och vad som ändrades under arbetet. Eleven som inte blir klar med blanketten på plats lämnar in det som finns och får en tidsfrist av dig. Ge beskedet enskilt vid inlämningen.

Bara för dig

Del C läses ordagrant, precis som Del B lästes på produktionspasset. Samma ordalydelse hela vägen är avsikten – nivåbilden ska inte kunna glida mellan de tre momenten.
Grupper om fyra eller fem, och varvet är tjugofyra minuter. Vid 18 elever blir det fyra grupper med tid över, och den tiden läggs på kamratresponsbladet. Blir grupperna större än åtta – vilket bara händer om du väljer färre grupper än ovan – kortas tiden per elev till två minuter i stället. Skjut aldrig en elev till ett senare tillfälle.
Du hinner inte höra alla i sin helhet. Det är därför den skriftliga uppföljningen prövar samma aspekter, och Del C bedöms på båda tillsammans. Säg det till klassen, så att ingen tror att redovisningen inte räknas för den du inte satt hos.
Blir ljudnivån för hög med fem parallella grupper: flytta ut en eller två grupper i korridoren, och gå din runda i en fast ordning så att ingen grupp hoppas över.
Eleven som inte vill tala inför en grupp redovisar för dig och en kamrat vid sidan av. Innehållet och tiden är desamma.

Om metoden

Eleven genomför ett avgränsat yrkesmoment enskilt medan läraren bedömer utförandet mot en bedömningsmatris som eleverna sett i förväg. Ramen ges innan passet börjar: vilket moment som ska utföras, vilken tid som gäller, vad som bedöms och att säkerhetskontrollen är ett krav för godkänt resultat. Till skillnad från ett handlett arbetsmoment handleder läraren INTE här – hon förtydligar uppgiften, håller tiden och avbryter om något görs riskabelt. Bedömningen dokumenteras på plats medan momentet pågår, eftersom ett utförande inte kan bedömas i efterhand, och eleven får kort återkoppling när alla är klara. Riskbedömningen görs innan momentet börjar, och ett moment som avbrutits av säkerhetsskäl följs alltid av träning och ett nytt tillfälle. Momentet kan vara säsongsbundet – lägg examinationen när arbetsuppgiften är aktuell och planera in ett omprovstillfälle inom samma period.

Pedagogisk metod: Praktisk yrkesbedömning mot i förväg känd matris (performance assessment vid station); kriterier som eleven känner före utförandet gör bedömningen förutsägbar och gör momentet till både prov och lärtillfälle.

4ExaminationLigger fast

Aktivitet

Skriftligt examinationsmoment

15 min

Examinationens tredje del, skriftliga hälften: eleven väger resultatet mot det uppdraget begärde och lämnar ett konkret förslag på förbättring.

Förbered innan

Kopiera uppföljningsblanketten, en per elev.
Se till att varje elev har uppdragsblanketten, materialet och det ifyllda kamratresponsbladet framme – uppföljningen skrivs mot dem.
Ha en samlingslåda eller en plats för inlämningen klar, så att de sista minuterna inte går åt till att leta.

Ram1 min
Säg ramen: femton minuter, enskilt och tyst, blanketten lämnas in tillsammans med materialet när passet är slut. Peka på de tre frågorna på tavlan och säg att blankettens fält följer dem. Säg också att svaret på den andra frågan hämtas ur det som faktiskt går att veta – vad gruppen uppfattade, vad du själv ser när du läser materialet med mottagarens ögon, och vad som ändrades under arbetet.
Uppföljningen skrivs13 min
Eleverna skriver enskilt och tyst. Handled inte innehållet – du förtydligar instruktionen, håller tiden och håller arbetsron. Säg tiden vid halva tiden och vid tre minuter kvar. Den som fastnar på det sista fältet hänvisas till den andra exempeltexten från genomgången, som ligger kvar på bänken.
Inlämning1 min
Samla in en hög per elev: uppföljningsblankett, material eller foto eller fil, checklista, kamratresponsblad och uppdragsblankett. Säg när återkopplingen kommer. Den som inte hunnit klart lämnar in det som finns och får en tidsfrist av dig – ge det beskedet enskilt vid inlämningen, inte till hela klassen.

Elevmaterial 1

Uppföljningsblankett – lämnas in tillsammans med materialet

En per elev

Förhandsgranska

Skriv enskilt och tyst. Du får ha uppdragsblanketten, ditt material och kamratresponsbladet framme. Blanketten bedöms mot Del C i matrisen, tillsammans med din redovisning.

Namn och datum

1. Vad skulle materialet åstadkomma – och hos vem? Skriv mottagaren i tre led: ungefärlig ålder, vad hen redan vet om varan, vad hen behöver få veta.

2. Motivera dina tre val en gång till, nu när materialet är gjort: målgruppen, budskapet och kanalen. Använd kapitlets begrepp.

3. Vad blev det faktiskt av materialet? Skriv vad gruppen uppfattade när du visade det, och vad du själv ser när du läser det med mottagarens ögon.

4. Väg resultatet mot uppdraget: gjorde materialet det som uppdragsbeskrivningen sade att det skulle göra? Var gjorde det det, och var gjorde det det inte?

5. Vad ändrade du under arbetets gång – och varför? Jämför med din uppdragsbeskrivning och med dina fältdagboksnoteringar.

6. Vad skulle du ändra om uppdraget kom igen? Skriv ett konkret förslag – något som någon annan skulle kunna utföra utan att fråga dig vad du menar.

7. Vad tar du med dig till nästa uppdrag? En mening.

Bara för dig

Blanketten är den andra halvan av Del C. Fält 1 och 3 bär den lägsta nivån, fält 2 och 4 den mellersta, och fält 5 och 6 den högsta – läs dem i den ordningen när du bedömer.
Här handleder du inte innehållet. Den som frågar vad hen ska skriva i fält 6 hänvisas till den andra exempeltexten, inte till ett förslag från dig.
Fält 3 är det som brukar stanna av när materialet aldrig mött en kund. Påminn en gång högt om de tre källorna till svar innan skrivandet börjar, och sedan inte mer.
Femton minuter räcker för den som fyllt i kamratresponsbladet under varvet. Se därför till att det bladet faktiskt används – utan det blir fält 3 tomt.

Om metoden

Eleverna arbetar enskilt och tyst med ett skriftligt moment som ska bedömas: en begreppsdiagnos, en kort skrivuppgift eller en inlämning. Ramen är tydlig och ges innan passet börjar – vad som ska produceras, hur lång tid det tar och vad som händer med resultatet. Till skillnad från ett självständigt arbetspass handleder läraren INTE innehållet: hon förtydligar bara instruktionen, håller tiden och ser till att arbetsron hålls. Momentet avslutas normalt med en kort gemensam återkoppling, eftersom en diagnos som eleverna aldrig får svar på inte fyller sin funktion.

Pedagogisk metod: Formativ kunskapskontroll: själva framplockandet ur minnet (testeffekten) gör diagnosen till ett lärtillfälle och inte bara en mätning, och återkopplingen direkt efteråt är det som gör den formativ.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

Vad skulle du ändra om samma uppdrag kom igen? Skriv en sak och skälet till den.
Vad i någon annans material tog du med dig i dag?
Arbetsgången slutar i uppföljningen. Skriv en mening om vad som går förlorat om den hoppas över.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Uppföljningen – arbetsgångens fjärde steg

Svara med egna ord. Fråga 4 och 5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

Vad består uppföljningen av? Räkna upp minst tre saker som görs i det steget, och skriv för var och en vad den är till för. Skriv sist vad utvärderingen ska sluta i.
Uppföljningen sägs göra arbetsgången till ett kretslopp. Förklara vad som menas med det, och ge ett exempel på något man kan lära sig i en uppföljning och ta med in i nästa uppdrag.
Vad skiljer en uppföljning från en beskrivning av vad man gjort? Skriv skillnaden med egna ord, och skriv sedan två frågor som en uppföljning svarar på men som en beskrivning inte gör.
Två av vardagens moment syns mindre än själva bygget. Vilka är de? Ringa in ett alternativ. a) Att beställa material från leverantören, och att räkna ihop vad skyltningen kostade b) Att undersöka trender och vad som utmärker kunderna, och att bedöma hur skyltningen fungerade efteråt c) Att städa byggplatsen efter sig, och att fylla på varor i hyllan under den tid skyltningen står
Vad säger kapitlet om att granska försäljningsrapporter i uppföljningen? Ringa in ett alternativ. a) Att det är det viktigaste i uppföljningen, och att en skyltning inte kan bedömas utan siffror på vad som sålts b) Att det kan ingå i arbetet, medan återkoppling från kunder och medarbetare är det alla i yrket måste kunna c) Att det aldrig hör till butikskommunikatörens uppgifter, eftersom försäljningssiffror sköts av någon annan i butiken

Fler aktiviteter

Valfria aktiviteter utöver lektionens moment (cirka 15 minuter vardera) — välj en eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Pröva vad som faktiskt går att följa upp i en fysisk butik jämfört med i en webbutik, så att uppföljningens innehåll knyts till kanalens förutsättningar.

Förbered innan

Bilda grupper om fyra och numrera dem högt.
Rita två kolumner på tavlan: I BUTIKEN och I WEBBUTIKEN.

Ram och grupper2 min
Bilda grupper om fyra. Säg att alla ska kunna svara, eftersom du slumpar vem som talar. Visa frågan och de två kolumnerna.
Grupperna listar8 min
Grupperna listar vad som går att ta reda på i vardera fallet, och vem man skulle fråga. Gå runt och pressa den grupp som svarar att man ser allt på nätet: fråga vad man ser av den som tittade men inte klickade, och vad man ser av den som stannade vid hyllan men inte köpte.
Kolumnerna fylls5 min
Dra tre gruppnummer och fyll kolumnerna med det som sägs. Landa i att uppföljningen består av samma sak i båda fallen – återkoppling samlas in från kunder och medarbetare och analyseras, ändringar görs om det behövs – men att verktygen skiljer sig åt, precis som byggverktygen gjorde.
- Vilken av de två skulle vara lättast att följa upp – och vad missar man ändå?

Bara för dig

Håll samtalet på vad som går att ta reda på och av vem. Frågor om vilka data som får samlas in hör hemma senare i kursen.
Fäll svaret att man frågar kunderna, utan mer. Fråga vilka kunder, när, och vad man gör med svaret.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Låta paren dra en slutsats ur ett tvetydigt utfall, där ett material lyckades med en sak och misslyckades med en annan.

Fallet läses2 min
Läs upp fallet och visa det i helskärm. Säg att paren ska svara på alla tre frågorna och att den tredje ska sluta i ett konkret förslag.
Paranalys8 min
Paren analyserar mot uppdraget: vad skulle skylten åstadkomma, och vad blev det faktiskt av den? Gå runt och pressa dem som svarar att skylten var dålig. Fråga vad den faktiskt lyckades med, och vad det säger om var problemet ligger.
Uppsamling5 min
Ta tre par som läser upp sitt förslag. Landa i att uppföljningen ska sluta i förslag på förbättringar, och att ett utfall som ser ut som ett misslyckande ofta är två resultat: något fungerade och något annat gjorde det inte.
- Var i materialet sitter problemet – i vem det talar till, i vad det lovar, eller i var det står?

Bara för dig

Fallet är avsiktligt tvetydigt. Godkänn flera slutsatser om de går tillbaka på uppdraget.
Vanligaste felet är att paren föreslår att sänka priset. Fråga då vad i uppdraget som sade att priset var problemet.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Differentiering

Alla ska hinna tala, och alla ska hinna skriva.
Det är de två kraven som avgör vad som får ge vika: blir passet kort stryks uppsamlingen i helklass och de fyra minuterna läggs på redovisningsvarvet, aldrig på de femton skrivminuterna.
Behöver klassen styra genomgången själv går den frågedrivna formen lika bra, men se då till att de tre frågorna en uppföljning ska svara på hamnar skrivna på tavlan innan momentet är slut.
Stöd: låt redovisningskortet ligga uppslaget under hela turen och tillåt att eleven läser sin uppdragsbeskrivning rakt av som inledning.
Utmaning: begär att motiveringen använder minst tre av kapitlets begrepp och att förbättringsförslaget i fält 6 anger både vad som ska ändras och hur det ska prövas.
Blir en kvart över är fallet om kaffeskylten som gav frågor men inte köp den bästa avslutningen på området.

Vad tyckte du om den här lektionen?